– Det största hotet för Papyrus är att politikerna vill ha en nollbudget. Då får bevarandet av kulturmiljön stryka på foten.
Industriantikvarien och Mölndalsbon Ida Wedin är rädd för att spåren efter ett unikt svenskt industriområde snart kan vara helt försvunna.
Kommunstyrelsen har redan sagt ja till rivning av tio av byggnaderna på Papyrus och Ida Wedin oroas över planerna för Forsåkerområdet, som är så präglat av den pappersproduktion som i 350 år bedrevs på platsen. Att den kommunala processen verkar gå fort gör henne inte lugnare.
– Forsåker är unikt i Sverige, säger hon under en promenad genom området.
Norrköping är den enda jämförbara plats där vattenfallens helt avgörande betydelse för industrin är lika tydlig, menar hon.
Kärnpunkt i historien
Ida Wedin säger att det inte nödvändigtvis är den enskilda byggnaden som till varje pris måste bevaras utan snarare områdets struktur, vissa symbolbyggnader, byggnadsstorlekar och fasadmaterial.
Försvinner strukturen går det inte längre att besöka Papyrus och berätta historien om den månghundraåriga industrin.
– Och när det gäller Mölndal är detta en av kärnpunkterna i historien, säger Ida Wedin.
Det forsande vattnet gav både energi och råvara till framställningsprocessen och det syns tydligt. I byggnaderna som ligger längs med det forsande vattnet stod de långa pappersmaskinerna, där vattnet leddes in i ena änden. Området pekar också i sin helhet ner mot järnvägen på vilken de färdiga pappersprodukterna fraktades ut i världen.
– Förståelsen för området får inte gå förlorad, säger Ida Wedin.
Det viktiga är mångfald
Ida Wedin menar att det är viktigt att flera olika arkitekter får vara med och formge det framtida Forsåker.
– Här finns ett gytter av material och hus från olika tidsepoker, eftersom industrin hela tiden utvecklades. Även om arkitekterna tänker till så innebär det ändå att ett förslag från ett enda kontor ger enfald, det viktiga här är mångfald. Och ska förståelsen för den här platsen bevaras krävs styrning från kommunen, bland annat i form av tydliga specifikationer i arkitekttävlingen, säger Ida Wedin.
Mycket ljus Hon stannar till vid det gamla ångpannehuset. Det föreslås inte rivas i den första etappen, men är inte heller utpekat som en av de byggnader som är värd att bevara. Den tio meter höga byggnaden är öppen från golv till tak och stora fönsterytor på alla väggar släpper in mycket ljus.
– Här skulle det vara perfekt att ha dansföreställningar, konserter och liknande, säger Ida Wedin.
Kenny Schönberg
031-86 84 21
kenny.schonberg@molndalsposten.se 
RSS
