Barn med NPF-diagnoser måste få bättre stöd i skolan

Det är de politiska besluten som avgör om det blir mer eller mindre resurser till skolan och stödinsatser för dessa barn.

ANNONS

Skolfrånvaron för elever med autism är 52% i grund- och grundsärskolan, enligt Autism- och Aspergerförbundets skolenkät 2018. Skolsituationen för elever med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är oacceptabel.

Det är ett faktum att många barn med NPF-diagnoser (autism, ADHD, m.fl.) möter stora utmaningar i skolan, och att de är överrepresenterade bland elever med ofrivillig frånvaro. Det är ett faktum att det tar mycket tid och energi för ledning och anställda inom skolan, ibland även för kommunens huvudman, och för föräldrarna att hantera dessa utmaningar.

Precis som NPF-morsan skriver i sin debattartikel “Jag är förälder till ett NPF-barn – det här är min historia” om att hon och hennes barn “möts ständigt av låsta dörrar” är dessa låsta dörrar en utbredd frustration hos Attention Mölndals medlemmar.

ANNONS

Lyfter problemet

Attention Mölndal vill lyfta problemet till kommunens politiker. Det är de politiska besluten som avgör om det blir mer eller mindre resurser till skolan och stödinsatser för dessa barn. Kan vi genom en gemensam insats låsa upp dessa dörrar och hjälpa barnen att lyckas?

Att ha neuropsykiatriska funktions­nedsättning (NPF) innebär ofta utmaningar i sociala situationer, vid förändringar, vid många sinnesintryck, när uppgifter ska utföras och man behöver vara koncentrerad. Med rätt anpassningar och rätt bemötande kan vi kompensera för dessa utmaningar.

Fyra fokusområden

Vi vet att det finns engagerad personal i kommunens skolor och att de gör ett fantastiskt arbete, men för att skapa en skola som fungerar för alla behövs rätt kunskap och rätt resurser, på rätt ställen. Vi lyfter därför fram fyra fokusområden:

Kunskap, kompetens och bemötande: All personal som möter NPF-personer i sin yrkesutövning, eller ansvarar för dessa verksamheter, ska ha uppdaterade kunskaper om diagnoserna, pedagogikens och miljöns betydelse för att kompensera för funktionshinder och exkludering.

Tillgänglighet och anpassningar: Politiker och beslutsfattare i kommunen ska fatta beslut som ger personer med NPF-diagnoser rätt till insatser efter behov i ett tidigt skede.

Samverkan: Vårdnadshavaren ska ses som en viktig samverkanspartner och resurs för insikt i barnens behov. En viktig framgångsfaktor är effektiv samverkan där alla berörda drar fördel av varandras skilda kompetenser och ser till helheten.

Inkludering, delaktighet och inflytande: För att lyckas måste enheterna satsa på kompetenshöjning och utvecklingsarbete. Inkludering ska ses ur barnens perspektiv och utgå från deras förutsättningar och behov.

Barnens rättigheter

Vi avslutar denna artikel med Barnkonventionens punkt 23 – “Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället.”

Attention Mölndal ställer frågan till kommunens politiker och tjänstemän: kan vi genom en gemensam insats investera tid, engagemang och medel för att ge även NPF-barnen ett fullvärdigt och anständigt liv?

Anna Malcus, Ordförande Attention Mölndal

Charlotte Boqvist, Vice Ordförande Attention Mölndal

Föreningen

Attention Mölndal är en lokalförening till Riksförbundet Attention som är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) såsom ADHD, ASD/Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörningar.

ANNONS