50 år med Mölndal – vem bryr sig?

En kvinna från Lindome är göteborgare, mannen i Hällesåker är Lindomebo medan paret mest känner samhörighet med Kållered. Gemensamt är ändå att alla bor i Mölndals stad. Möt de ofrivilliga Mölndalsborna – 50 år efter kommunsammanslagningen.

TEXT OCH BILD: Martin Björklund

Den 1 januari 1971. Startskottet för den stora kommunreformen i Sverige, en reform som inte var helt klar förrän tre år senare. Men för Mölndals del stod sammanslagningen med Kållered och Lindome färdig för precis 50 år sedan.

– Vi skulle bygga hus och var tvungna att skynda oss för att få igenom alla tillstånd innan vi gick upp i Mölndals kommun. Här i Kållered var det lättare att få byggloven godkända, säger JanIvar Blixt, Kålleredsbo sedan 1968.

Han sitter vid köksbordet med hustrun Mariette och systern Else-Britt Nilsson i det hus som för dryga 50 år sedan planerades på Långa berget i Hallenområdet.

– När vi flyttade hit hade vi bara en granne. Och en bit bort upp i backen fanns det fyra hus och en liten sommarstuga, säger Mariette Blixt.

En delad ort

De beskriver Kållered på tidigt 1970-tal som ett levande samhälle med gott om butiker, sjukvård, banker och postkontor i Kållereds centrum. Detta var tiden före Ikea, och innan en motorväg och järnväg delade av orten i öster och väster.

– De stängde av så att alla var tvingade att åka till den sidan där Ikea ligger. Men det var ju långt efter att Mölndal tagit över, säger JanIvar.

Även om Kållered fram till 1971 var en egen kommun så behövdes ändå visst stöd från grannen i norr. Kålleredsbarnen gick i Brattåsskolan till sjätte klass men därefter väntade resor till Kvarnbyskolan i Mölndal. Och när Almåsskolan i Lindome byggdes, lagom till kommunsammanslagningen, så var det där högstadieeleverna från Kållered hamnade.

LÄS MER:Många skollokaler behöver byggas om eller rivas: ”Tungt och dyrt”

Hög fluorhalt gav bruna tänder

Redan 1960 hade Else-Britt Nilsson och hennes man Stig byggt hus i Bölet för att i samma veva bli föräldrar. Hon minns tydligt att vattnet från en brunn i Torrekulla innehöll för höga halter av fluor.

Else-Britt Nilsson bildade familj i Kållered under 1960-talet. Hon jobbade på Ikea från öppnandet 1973 till sin pension men har de senaste 45 åren bott vid Rådasjön och därefter Stensjön.
Else-Britt Nilsson bildade familj i Kållered under 1960-talet. Hon jobbade på Ikea från öppnandet 1973 till sin pension men har de senaste 45 åren bott vid Rådasjön och därefter Stensjön. Bild: Martin Björklund

– Barnens tänder blev vita med bruna kanter. De fick ju aldrig några hål men min dotter fick sälja en mjölktand till en tandläkare i Växjö som forskade på tänder och fluor. Några år senare blandades vårt vatten upp med Mölndalsvattnet och då blev det mycket bättre, säger Else-Britt Nilsson.

Else-Britt flyttade sedan vidare till Helenevik 1978 och kallar sig sedan länge Mölndalsbo. Definitionen på JanIvar och Mariette Blixt är solklar.

– Vi har bott här i över 50 år. Vi är Kålleredsbor.

Var det bra eller dåligt att Kållered blev en del av Mölndals kommun?

– I en större kommun fanns det mer utbildade människor. De ”enkla vägarna” som ordnades i Kållered genom att ”den kände den” fungerade inte längre, så det var nog bra, säger Mariette Blixt.

”Kållered var för litet”

Staffan Bjerrhede, ordförande i Kållereds hembygdsförening, håller med om historieskrivningen.

Staffan Bjerrhede, ordförande i Kållereds hembygdsförening.
Staffan Bjerrhede, ordförande i Kållereds hembygdsförening. Bild: Bengt Magnuzon

– Kållered var för litet. Det gick inte att få ihop folk till de politiska nämnderna och jag tror det bara fanns två personer anställda i den barack som utgjorde kommunhuset, säger han.

LÄS MER:Brattåsparken – en nyanlagd oas i centrala Kållered

Att Kållered togs upp i Mölndals storkommun var möjligtvis vemodigt, men inte ledsamt, menar Staffan Bjerrhede.

– Men det var helt annat i Lindome. De var mycket tuffare och mer livskraftiga och de ville inte heller byta landsting från Halland.

Lindome har hållit ihop fysiskt eftersom det inte avdelats av någon motorväg

Lindome har alltid varit något av ett gränsland. Endera danskt, endera svenskt men svensk lag har rått sedan freden i Roskilde 1658. Lindome tillhör allt jämt Hallands landskap och till kommunsammanslagningen 1971 även Hallands landsting. Fram till dess fraktades också högstadieeleverna till Kungsbacka.

– Här finns ett hjärta och en själ där hembygden värnas. Lindomeborna har länge varit sig själva nock och Mölndal har stor nytta av Lindomes skattekraft och stora markområden som ger möjlighet till byggnation. Lindome har också hållit ihop fysiskt eftersom det inte avdelats av någon motorväg, säger den socialdemokratiske politikern Bernt Runberg, Lindomebo sedan 1988 men som började jobba på orten redan 1972.

”Enklare att åka till Kungsbacka”

I samband med sammanslagningen ändrades också den politiska majoriteten. Mölndal som av gammal hävd styrts av Socialdemokraterna blev över en natt borgerligt då folkpartifästet Kållered och centerpartisterna från Lindome skapade en ny majoritet i storkommunen.

Just det året, 1971, föddes Annika Andersson. Hon bor sedan 25 år med man och numera utflyttade barn i Fagared, precis väster om Lindomeavfarten.

Annika Andersson, Lindomebo född 1971, samma år som den stora kommunsammanslagningen.
Annika Andersson, Lindomebo född 1971, samma år som den stora kommunsammanslagningen. Bild: Privat

– Det är väldigt lugnt och skönt här. Vi bor nära naturen och det är inte särskilt mycket trafik. Nackdelen är väl att bussen har dragits in så nu måste vi traska i mörkret från Lindome station.

LÄS MER:Busslinje 767 försvinner: ”Kan inte legitimera kostnaden”

Hon tycker om att bo lite lantligt men ändå nära stan, vilket för Annikas del kan betyda såväl Mölndal som Göteborg och Kungsbacka.

– När vi handlar är det enklare att åka till Kungsbacka. Jag gillar Mölndalsbro också men det är lite krångligare att ta sig dit med bil.

Född i Göteborg, inflyttad till Lindome i Mölndals kommun. Vad definierar du dig som egentligen?

– Göteborg finns djupt i hjärtat så jag skulle nog säga att jag är en göteborgare som trivs i Lindome.

Inseros – stadens östligaste utpost

Inseros, Mölndals stads östligaste utpost.
Inseros, Mölndals stads östligaste utpost.

Inseros ligger så långt bort från Mölndals stadshus som det går att komma i kommunen. Där bor paret Mattias Nyström och Linnea Arneliden. Utsikten från deras altan över Västra Ingsjön är slående. Strandkanten på andra sidan sjön tillhör Härryda kommun, några hundra meter österut på Hällesåkersvägen tar Marks kommun vid och svänger man höger direkt efter parets hus står det snart Kungsbacka på kommunskylten.

– Vi har väl lite av en nybyggardröm, det var därför vi hamnade här för sju år sen. Vi sökte en plats där vi fick vara i fred men samtidigt ha ganska nära till jobb i stan, säger Mattias Nyström.

Får ni vara i fred här?

– Verkligen. Det är inte många som spontanbesöker oss. Vi har trevliga grannar men vi har valt att hålla oss lite för oss själva.

Det känns farligt att köra bil i mörkret för vi ser ofta rådjur, harar och grävlingar

Paret uppskattar läget, lugnet, naturen och vattnet.

– Att se vattnet och skogen betyder mycket. Sen är det hyfsat nära jobbet på Hisingen, det tar 35 minuter om jag inte åker när det är köer, säger Linnea Arneliden.

Vad är det sämsta med att bo här?

– Att det saknas belysning. Det känns farligt att köra bil i mörkret för vi ser ofta rådjur, harar och grävlingar.

”Inte sett någon rabatt på kommunalskatten”

Att vägbelysningen längs både Norra och Södra Hällesåkersvägen plockades ner 2017 sågs av många boende i området som ett svek. Protesterna haglade in till Mölndals stad och Trafikverket då det framkom att staden inte hade något formellt ansvar och den statliga myndigheten inte ansåg vägarna tillräckligt trafikerade för att hamna bland de prioriterade för belysning.

– Vi har ju inte barn som vi behöver oroa oss för men vi har förlorat ett par höns till trafiken. Och jag har inte sett någon rabatt på kommunalskatten, det hade ju varit schyst om standarden återställdes, säger Mattias Nyström.

Ett flygplan från Landvetter gör en gir över huset, en lastbil kör förbi på Hällesåkersvägen.

– Biltrafiken märker man av mer än flyget. Men det är inte alls som när jag bodde i Krokslätt, då var det ett ständigt brus, även inomhus. Men det är ändå en del trafik här på morgonen och eftermiddagen. Och på våren när många söndagsåker förbi alla sjöarna, säger Mattias Nyström.

LÄS MER:Ronny tipsar om vandring på Youtube – här är platserna du inte får missa i Mölndal

Mattias växte upp i Frankrike, hamnade som 14-åring i Mölnlycke och därefter i Krokslätt med Linnea 2011 för att bli husägare tillsammans i Inseros tre år senare.

Vad definierar ni er som?

– Det beror på vem jag träffar. Det kan vara att jag kommer från sydöst om Göteborg, östligaste Mölndal eller Lindome, säger Mattias.

– Lindome säger jag. Det är det vi har som adress, svarar Linnea.

– Men du säger också Sweet Mölndal, kontrar Mattias.

– Jag har berättat mycket gott om Mölndal för mina kollegor. Jag tycker infrastrukturen utvecklats bra med gallerian, alla restauranger, affärer och gym. Mölndal har blivit mer attraktivt, säger Linnea.

Nybygge föll inte i god jord

Ingen av de som intervjuats till den här artikeln har nämnt något om vantrivsel eller orättvisan kring att Mölndal utvecklats mer än kommunens övriga orter. Alla verkar nöjda med att bo i kommunen även om ingen ser sig som Mölndalsbo.

Oppositionsrådet, Stefan Gustafsson (S), med 28 år bakom sig som Lindomebo, ser ändå en risk om för stort fokus läggs på Mölndal där de flesta i kommunen bor. Han ger blomsterutsmyckningen i rondellerna som exempel.

Då blev det några krukor som sattes upp vid busshållplatsen

Stefan Gustafsson (S), oppositionsråd i Mölndal.
Stefan Gustafsson (S), oppositionsråd i Mölndal. Bild: Emmy Jonsson

– Det är viktigt att åtgärderna syns i alla stadsdelar. När utsmyckningen började så var det bara i Mölndal. Sen klagade man i Kållered och Lindome och så kom det utsmyckning dit också, men i Hällesåker finns ingen rondell. Då blev det några krukor som sattes upp vid busshållplatsen. Det jag hör väldigt ofta är att man inte får uppsidorna på samma sätt som Mölndal, säger han.

LÄS MER:Efter SD-ledarens kritik – nu smyckas rondellen i regnbågens färger

Stefan Gustafsson berättar att han under den förra mandatperioden, när de rödgröna och KD styrde, försökte få till ett bostadsbygge i just Hällesåker. Men att det inte föll i så god jord.

– Det fanns en stark, inte så stor, men stark grupp som förklarade att det inte ville se någon byggnation.

Är det viktigt att bygga i kommunens alla delar?

– Den enkla åtgärden för att få alla samhällen att leva är att bygga ut så det går att öppna upp samhällsservicen igen. Nu är bensinmacken och affären stängda men med fler boende finns det kanske en chans.

Kommunstyrelsens ordförande, Kristian Vramsten (M), har precis som Stefan Gustafsson varit Lindomebo i 28 år. Han är inne på samma spår.

– Det kan ibland komma från Hällesåkersbor att de inte alltid känner sig prioriterade. Men vi håller exempelvis på och försöker få tillbaka viss punktbelysning på Hällesåkersvägen, säger Kristian Vramsten.

Kristian Vramsten (M), kommunstyrelsens ordförande i Mölndal.
Kristian Vramsten (M), kommunstyrelsens ordförande i Mölndal. Bild: Emmy Jonsson

Han ser inte heller något problem med att boende i kommunens olika orter definierar sig på olika sätt, och att långtifrån alla känner sig som Mölndalsbor.

– Nyckeln är att Mölndals stad består av Mölndal, Kållered, Lindome och Hällesåker. Det är helt okej att inte alla säger sig vara Mölndalsbor men oavsett var man bor så ska man känna att vi satsar på dem.

Ladda ner vår nyhetsapp!

1. Sök på ”Mölndals-Posten” i AppStore eller Google Play.

2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.

3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.

4. Därefter påbörjas nedladdningen.

5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.

6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm bland dina andra appar.

Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.