Leif Flatow minns att de så småningom fick bygga in en slumpregulator i Bingolottos olika lyckohjul. ”Man skulle inte kunna titta på ett hjul och avgöra hur många sekunder det skulle ta innan det stannade på högsta vinsten efter att knappen trycktes ner. Sådant var viktigt, allt måste gå rätt till.”  Här står han utanför villan vid Rådasjön där han och hustrun har bott i över 50 år.
Leif Flatow minns att de så småningom fick bygga in en slumpregulator i Bingolottos olika lyckohjul. ”Man skulle inte kunna titta på ett hjul och avgöra hur många sekunder det skulle ta innan det stannade på högsta vinsten efter att knappen trycktes ner. Sådant var viktigt, allt måste gå rätt till.” Här står han utanför villan vid Rådasjön där han och hustrun har bott i över 50 år. Bild: Tobias Holmgren

Leif Flatow från Helenevik minns tiden med Bingolotto – var chef för lotteriet i 14 år

Rymdresor, chartrade jumbojetar och flera generationer svenska föreningsungdomar som säljer lotter utanför Konsum. När Bingolotto nu fyller 30 år finns det en hel del att se tillbaka på med förundran.
– Jag är glad över att få ha varit en del i maskineriet, säger Leif Flatow som var lotteriets vd mellan 1994 och 2008.

ANNONS
|

”Bingo för Flatow!” Så stod det att läsa på Mölndals-Postens löpsedel när Heleneviksbon Leif Flatow tog över som vd för företaget bakom Bingolotto 1994. Han skrattar när han tänker tillbaka på det.

– Ja, ni skickade någon som fotograferade mig här ute på gräsmattan. Jag kunde aldrig tro att det skulle vara en så stor sak, men tydligen var det intressant, säger han.

Leif, då 48 år gammal och centerpartistiskt kommunalråd i Mölndal, var ingen duvunge i sammanhanget. På 1960- och 1970-talet hade han som tjänsteman på länsstyrelsen haft uppdraget att kontrollera lotterier så att de gick rätt till. Han var således rutinerad när han 1991 fick ett telefonsamtal från Lotteriinspektionen i Strängnäs.

ANNONS

– Det skulle startas ett nytt lotteri nere i Göteborg med dragningar i tv på lördagskvällarna. ”Vi kan inte åka ner dit varje helg”, sa de, ”vill du ta hand om det?” Och det ville jag. Så redan från starten 1991 var jag med som statuskontrollant.

LÄS MER:Åbytravet satsar på casinoverksamhet: ”En grej att göra mellan loppen”

Byggde handbollshall för Bingolottopengar

I Bingolottos begynnelse var programmets pappa, Gert Eklund, den som skötte precis allting. Organisationen bakom var outvecklad, berättar Leif, och det fanns egentligen ingen som formellt var huvudansvarig för lotteridelen av formatet.

När det bestämdes att en sådan behövde tillsättas blev Leif Flatow tillfrågad – och han bytte sida. Från att ha varit statuskontrollant, tillträdde han nu som vd och lotteriföreståndare hos företaget som senare skulle få namnet Folkspel.

– Min bild av Bingolotto då var att det var ett fantastiskt lotteri som skapade stora förutsättningar för föreningslivet att få in intäkter. Vi hade ekonomisk nedgång i landet i början av 1990-talet, och när företagen drog in sina sponsorskap började föreningarna att skrika efter pengar. Då kom Bingolotto.

Leif Flatow

Ålder: 76 år, född 1945 i Göteborg.

Bor: Villa i Helenevik.

Bakgrund: Tidigare vd och lotteriföreståndare hos företaget Folkspel som arrangerade Bingolotto, tidigare ledamot under 22 år i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i Mölndal för Centerpartiet, tidigare kommunalråd, tidigare tjänsteman och lotterikontrollant vid länsstyrelsen.

Familj: Hustru och tre utflyttade döttrar. Barnbarn.

Läste på gymnasiet: Tekniskt gymnasium. Har dock jobbat väldigt lite som ingenjör utan mest haft administrativa roller.

Barndomshjälte: Går man till de första tio åren var det Fantomen. Jag tyckte också om en serietidning som hette Vilda Västern med Kapten Miki i huvudrollen. Jag var aldrig med i Fantomenklubben, så djupt fastnade inte idoliserandet.

Hejar på: Gais. Jag följer Frölunda också.

– Jag vet inte hur gammal du är och om du själv var delaktig i det, men i Göteborg och Mölndal på 1990-talet stod det föreningsfolk i stort sett varje gathörn och sålde lotter. Många föreningar på mindre orter kunde rusta upp sina sportanläggningar som var riktigt nedgångna. I Partille byggdes till exempel en handbollshall, i stort sett bara med Bingolottopengar.

LÄS MER:Så har klubben blivit navet i Hällesåker: ”En mötesplats för alla som bor här”

Halva Sverige tittade

När TV4 fick marksändningstillstånd hade Bingolotto följt med som flaggskepp. Att det var spännande med en ny kanal bidrog till framgången, tror Leif. Dessutom var programmet interaktivt. Man kunde ringa in och tävla live, vilket var något helt nytt.

– Från ungefär 1992 fram till mitten av 00-talet var vi i princip alltid det mest sedda tv-programmet i Sverige. Det var en fantastisk resa att få vara med om. När vi berättade det för andra spelaktörer och tv-kanaler ute i världen, att vi har ett lotteri som går primetime på lördagar och som har över 50 procent av tittarna, stirrade de bara på oss. ”Kör med något annat, det där måste vara bluff” var reaktionen.

Tre gånger chartrade vi jumbojetplan som vi fyllde med vinnare och flög dem jorden runt.

Vad minns du särskilt från dina år på företaget?

– Det fanns många galna idéer som vi genomförde. Till exempel gjorde vi i många år så att 500 personer fick åka på en kryssningsbåt till Karibien. Vi fyllde upp halva fartyget med Bingolottovinnare som var ute och kryssade i en vecka. Tre gånger chartrade vi också jumbojetplan som vi fyllde med vinnare och flög dem jorden runt.

LÄS MER:Marios gjorde tv-succé med sitt pampiga drömhus i Hills villastad

Bytte rymdresan mot pengar

Särskilt en vinstidé minns han som en marknadsföringssuccé utan dess like: rymdresan.

– Det var i slutet på 1990-talet, då ett antal privata företag hade startat projekt för att låta turister flyga ut i rymden. I vårt millennielotteri lade vi in en sådan färd som vinst. Det kostade 850 000 kronor. De bolag som nu har lyckats genomföra sådana resor tar ju många hundratals miljoner.

På 1960- och 1970-talet hade Leif som tjänsteman på länsstyrelsen haft uppdraget att kontrollera lotterier så att de gick rätt till.
På 1960- och 1970-talet hade Leif som tjänsteman på länsstyrelsen haft uppdraget att kontrollera lotterier så att de gick rätt till. Bild: Tobias Holmgren

Det gick att byta ut resan till något om man så önskade, tillägger Leif. Bingolotto tvingade alltså inte någon att åka upp i rymden,

– En man från Småland vann den. När han intervjuades om saken sa han att han inte hade bestämt sig än om han skulle resa eller inte (skratt). Men han tog pengarna i stället så småningom.

LÄS MER:Mikael Börjesson från Lindome skapar ett eget rollspel: Dunder & Drakar

Världsstjärnor uppträdde

Bingolotto har haft många programledare under årens lopp, stora personligheter som var och en har satt sin egen prägel på programmet. Särskilt minns Leif Flatow övergången från Leif Loket Olsson till Lasse Kronér.

– När Lasse Kronér tog över började de stora artisterna att gästa oss. Innan Spotify fanns åkte alla ut på promotionturnéer för sina skivor, och då ville de synas i det tv-program som gav störst genomslag. I Sverige var det Bingolotto, så vi fick i princip alla världsstjärnor att uppträda hos oss gratis.

– Vi hade smygstartat med det i slutet av Lokets tid, men han var aldrig särskilt mycket för det. Loket var jordnära, familjär och älskade dansband. Vilket verkligen inte var fel. Dansband var också jättepopulärt och låg rätt hos publiken, säger Leif.

LÄS MER:Krister Classon med band tog Hällesåker till 60-talet och Beatles storhetstid

Överskott på en miljard – varje år

I mitten av 00-talet började Bingolottos popularitet att minska. Det hade inte längre samma dominanta position i de svenska hushållen, och tittarsiffrorna sjönk långsamt.

– Flera menade att kommer vi ner till det eller det antalet lotter så går det inte att fortsätta. Men det gick bra ändå. Det går inte att jämföra med de tio, tolv succéåren på 1990-talet, då vi kunde generera över en miljard i överskott varje år till de över 12 000 föreningar som deltog. Men det är fortfarande ett av Sveriges största lotterier.

2007 avgick du som vd men satt kvar till 2008. Hur kändes det att slutligen lämna företaget?

– Det var ett frivilligt val. Jag kände mig mätt på det och ville ha tid över till att resa och göra annat. När jag jobbade hade jag kanske tre lediga lördagar under ett halvår att planera saker med goda vänner på.

Spelar du än i dag?

– Vi startade ett prenumerationssystem en bit in på 2000-talet. Jag var en av de första prenumeranterna och jag är fortfarande med. Dels för att vara solidarisk med lotteriet, dels för att kunna följa det och se vad som händer.

När han vinner blir det vanligtvis en hundralapp hit eller dit.

– Jag kan ha lyckats få en tusenlapp någon gång också. Men det är som jag brukar säga, att den största vinsten är att jag fick det där jobbet och kunde hjälpa föreningarna som en del i maskineriet, säger Leif Flatow.

Ladda ner vår nyhetsapp!

1. Sök på ”Mölndals-Posten” i AppStore eller Google Play.

2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.

3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.

4. Därefter påbörjas nedladdningen.

5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.

6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm bland dina andra appar.

Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.

ANNONS