Mölndal 100 år – nu ska staden fira

I september skrev Mölndals-Posten om planerna för firandet som går under namnet Mölndal – helt 100. Nu skriver vi 2022 och i dag, för precis 100 år sedan, fick Mölndal sina stadsprivilegier. Detta är skälet till ett utdraget firande i hela kommunen det kommande året.

– Det kommer bli en jubileumsaktivitet varje månad framöver, säger projektledaren Astrid Ekermo som lägger till att det dessutom kommer därutöver.

Museets satsning: Livet är en fest

Men redan innan det nya året startat föll den första jubileumspunkten då Mölndalsrevyn ”Inte helt 100 – en revy att räkna med” tvingades skjuta upp sin premiär på grund av de senaste pandemirestriktionerna.

LÄS MER:Mölndalsrevyn skjuts upp på grund av pandemiläget: ”Jävligt osäkert nu”

Klart är i alla fall att Stadsmuseets nya utställningen Livet är en fest öppnar 7 februari liksom att en jubileumsbakelse ska koras i mars. Bakom bakverksförslagen står elever från Frejagymnasiet.

– Det blir små och stora evenemang under hela året. Skolorna är involverade, på torgen kommer det hända saker, vi kommer ha en del föreläsningar och det blir guidade visningar kontinuerligt vid Kållereds hembygdsgård, säger Astrid Ekermo.

Jubileumspizza på nyårsdagen

Föreningar har uppmanats att anordna aktiviteter under året och till nyårsdagen – årets största pizzadag – har ett upprop skickats ut till kommunens pizzerior. Ett upprop som går ut på att göra en jubileumspizza och sälja den för 100 kronor.

– Vi tyckte att det skulle vara lite passande, säger Astrid Ekermo.

Invigningen av det återskapade Orangeriet i Gunnebo ingår också i jubileumsåret. Den är tänkt att ske i augusti och inbjudan har överlämnats till kronprinsessan Victoria och prins Daniel. Definitivt svar på invitationen har ännu inte lämnats från hovet.

LÄS MER:Kronprinsessan Victoria inbjuden till invigning på Gunnebo

2022 – inte bara ett jubileumsår

2,5 miljoner kronor har kommunstyrelsen avsatt för Mölndal helt 100. Väl investerade pengar anser kommunstyrelsens ordförande Kristian Vramsten (M).

– Svaret på den frågan är ja. Man fyller bara 100 år en gång. Vi har ett speciellt år framför oss. 2022 är inte bara jubileumsår utan också ett valår, säger han.

Är det någon särskild händelse du ser fram emot?

– Det ska bli trevligt när vi har Mölndalsdagarna 4–6 juni. Då får vi hoppas på fint väder, men sen är det också positivt att det ska bli olika aktiviteter överallt i kommunen, säger Kristian Vramsten.

Den största, och enskilt dyraste händelsen, är Mölndalsdagarna 4–6 juni. I och kring Mölndals innerstad ska det bjudas på megaloppis och utomhusbio, jazzupplevelser, teaterföreställningar samt en ungdomskväll i Åbybergsparken. Men den största begivenheten under dagarna är nog ändå huvudarenan i Stadshusparken där Balltorps egen superstjärna Per Andersson ska uppträda och agera konferencier.

LÄS MER:Per Anderssons löfte – ska nämna Mölndal eller Balltorp i Mello

LÄS MER:Per Andersson krävs på ny soffa efter Mellokaoset

– Man vill ju inte missa en sån här klassiker. Det kommer bli episkt, sa Per Andersson till Mölndals-Posten i september.

Artister för alla smaker

Daniel Pawholm är projektledare för Mölndalsdagarna.

– Vi vill att alla Mölndalsbor ska känna sig välkomna och i programmet kommer det finnas något för alla.

Kan du säga något om vilka som ska uppträda?

– Nej, jag vill inte gå in på det än. Vi har en kommunikationsplan som vi vill hålla oss till och kommer börja släppa namnen med start i februari. Då ska vi släppa en artist i veckan.

LÄS MER:Tusentals besökare på Jul i Kvarnbyn: ”Vi är här för att få lite julkänsla”

Kan du säga något om digniteten på artisterna?

– Nja, jag kan säga att det kommer bli lokalt, folkligt och artister med olika bakgrunder som kommer till Mölndalsdagarna.

Talar vi om artister på Håkan Hellström-nivå?

– Kanske mer åt folkparkshållet, artister som går hem i olika ålderskategorier.

Myndigheten krävde att Mölndal blev stad

Att fira Mölndal 100 år som stad kan ändå ses som något av en paradox. Mölndalshistorikern Lars Gahrn, som för övrigt ska hålla tal i Stadshusparken på nationaldagen, förklarar:

– Mölndal fick stadsprivilegier men privilegierna var inga privilegier utan en stor mängd skyldigheter.

Enligt honom var det aldrig Mölndals stad som önskade stadsprivilegier utan länsstyrelsen som krävde det. Myndigheten ansåg att det hade byggts upp bostadsområden lite varstans i Mölndal samtidigt som det saknades fungerande vatten- och avloppsnät.

LÄS MER:Kay, 74, har arbetat 50 år i Mölndals stad – nu leder han jättebygget i Pedagogen Park

”Oreglerad kåkstadsbebyggelse”

– Vi kan inte ha sådan oreglerad kåkstadsbebyggelse ska länsstyrelsen ha sagt när egnahemsområden byggdes i olika utmarksområden som Toltorpsdalen, Kikås och Sjövalla, säger Lars Gahrn.

I mångt och mycket kan stadsprivilegierna sammanfattas i ett enda runt ord – rör. I marken nedgrävda rör för ett fungerande vatten- och avloppssystem. Kvarnbyn, där Gamla torget utgjorde stadens centrum, tilldelades den första vattenledningen 1915. Efter stadsbildningen sju år senare intensifierades utbyggnaden, trots ekonomiska svårigheter.

– Politikerna insåg att det skulle bli dyrt att bygga ut vatten och avlopp så de fick utföra mycket arbete på egen hand för att undvika att anställa fler tjänstemän vilket skulle öka kostnaderna. I början av 20-talet hade Mölndal en av de högsta skattesatserna i hela landet, säger Lars Gahrn.

LÄS MER:Nypremiär för historiska vandringar i Mölndal

Arbetade mot en svag ekonomi

Förutom utbyggnad av vatten, avlopp och sophantering för att bland annat minska andelen synliga råttor, ställdes även krav på en fungerande stadsplanering. Med den tidens mått var Mölndal allt för utspritt, något som också fördyrade kostnaderna för all rördragning under mark.

– När Mölndal blev stad hade Toltorpsdalen ingen väg till Mölndal. Den som fanns gick mot Göteborg men var nästan ofarbar.

Trots en svag ekonomi satsade Mölndal tidigt på sin välfärd menar Lars Gahrn, där sjukhuset som stod klart 1924 var något av en ögonsten. Elva år senare byggdes en ny brandstation vid Gamla torget varpå så kallade borgarbrandmän med andra civila arbeten, byttes ut mot heltidsbrandmän.

– Staden hade lite pengar men gjorde vad man kunde. Den svåraste tiden var på 1920–40-talen, sedan vände utvecklingen. I samband med efterkrigskonjunkturen valde fler industrier att förlägga sin verksamhet i Mölndal, säger Lars Gahrn.

Martin Björklund

martin.bjorklund@molndalsposten.se