Sverigedemokraterna
– Vi vill driva på att bygga nya skolor och byta ut gamla byggnader snabbare så att det blir trevligare för både elever och lärare. Det blir ju enklare att attrahera bra lärare i en trevlig arbetsmiljö. Ordning och reda är också viktigt. Tyvärr har det funnits fall i Mölndal där lärare har stoppat bråkiga elever men sedan inte fått stöd av skolledningen. Det skickar ju ett väldigt tydligt budskap till lärare att inte ingripa och det vill vi också ändra på, säger Fredrik Mellbin (SD).
Vad är det för stöd lärarna behöver?
– Det finns fall i Mölndal som slutat i rättsprocess för läraren hållit fast den våldsamma eleven. Då har inte arbetsgivaren, Mölndals stad, gått in och hjälpt till med stöd och betalat böter. Så det blir ju det stödet – att stå för ordningen och på lärarnas sida. Så de vet att de inte ska vara rädda varje gång de ingriper för något.
Vilka är de största utmaningarna som skolan står inför?
– Det är ju ett ständigt problem att attrahera bra och behöriga lärare, det är ett återkommande problem. Särskilt eftersom Mölndal ligger så pass nära storstaden, att det finns så många andra kommuner och arbetsgivare, vilket är en väldigt stor utmaning. Att värna om lärare är också väldigt viktigt. Om arbetsmiljön är dålig kommer de dra vidare.
Valets viktigaste frågor
Sent i våras fick Mölndals-Postens läsare chansen att ranka sina viktigaste valfrågor. I den nya artikelserien Valets viktigaste frågor går vi nu igenom tre av de ämnen som ligger Mölndalsborna varmast om hjärtat.
Andra avsnittet handlar om situationen i Mölndals skolor.
Moderaterna
– Vi har mycket goda skolresultat i Mölndal där 90 procent får godkänt. Det tycker jag är ett styrkebesked och en position som vi behöver försvara och jobba vidare med. Vi kraftsamlar och säger att Mölndal ska ha en skola i världsklass så i nästa mandatperiod ska vi prioritera mer och fokusera på vad som händer i klassrummet, säger Merjem Maslo (M).
Hur ska ni göra det?
– Om vi får Mölndalsbornas förtroende så kommer vi skicka uppdraget till skolförvaltningen för det är professionen som har den konkreta kunskapen. När vi sedan får svar från professionen kommer vi utforma förslag efter det.
Vilka anser du är de största utmaningarna för skolan?
– För det första är det att få till behöriga lärare, det är en jätteutmaning. Sen ska vi ha mer kunskap i skolan och ser till att barnen lyckas nå kunskapsmålen som de behöver inför framtiden.
Vänsterpartiet
– En av de viktigaste frågorna är att minska grupperna i förskolorna. Det handlar om en långsiktig säkerhet. Att ge barn möjligheter att bli sedda utan att de behöver stöka till det. Det gör man genom att minska grupper, säger Jerker Halling (V).
Hur ska man göra det?
– Det måste byggas förskolor och de ska ligga på rimligt avstånd från boendet. Det har ju varit problem i Forsåker, men jag tycker att man ska kunna lösa det. Sen behöver lärartätheten öka. Mölndal tillhör ju en av de kommunerna som har den svagaste lärartätheten i riket.
Hur vill in förbättra skolan i övrigt?
– NPF-säkra skolan. Alla barn ska kunna få det stöd som de behöver. Det finns en lag som säger att personer som behöver ha ett extra stöd ska få det. Som det ofta är nu måste man ha med sig något intyg, men i lagen finns det inget som säger att man ska fått en diagnos för att få stöd. Vi menar att man ska följa den lagen.
Kristdemokraterna
– Då skulle jag vilja börja med resursskola, som vi har i vårt valprogram. Elever som inte riktigt är med i dag ska få komma med. Den goda tanken om inkludering, att de ska vara i samma klassrum som andra, blir ofta problematisk. Vi tror att man måste tillbaka till lite separat undervisning för de här eleverna, säger Adam F Laurén.
Vad menar du med resursskola? Särskilda skolor, särskilda klasser eller särskilda grupper?
– Nja, vi vi vill inte låsa in oss i någon specifik lösning. Exakt hur det ska se ut måste vi diskutera med professionen inom skolan. Det handlar inte bara om lärartäthet, utan också om hur lokaler ska se ut och att det ska finnas andra typer av personalkategorier.
Inget parti har styrt Mölndal så ofta som KD under 2000-talet. Varför finns de här problemen kvar när ni varit med och bestämt så länge?
– Det är nog flera aspekter men vi ska inte friskriva oss från ansvar. Det handlar nog dels om budgetförutsättningar, det krävs en hel del resursförstärkningar om man ska genomföra detta. Nu har vi så pass goda förutsättningar ekonomiskt att vi helt enkelt måste göra någonting. En annan faktor är nog att det system vi har i dag är ganska förankrat i skolans värld. Att göra de här förändringarna kan vara en riktig långkörare, tror jag. Vi måste lyssna in och veta vad vi gör.
Liberalerna
– Skolan är vår viktigaste fråga överlag. Vi behöver öka lärartätheten, och vi behöver se till att alla barn för möjlighet till det stöd de behöver. Speciallärare är någonting vi lyfter fram. Vi vill också ha mer administrativt stöd till både lärare och rektorer, säger Glenn Grimhage (L).
Hur jobbar ni konkret med det?
– Det är ju det som är vår prioritet i budgetarbetet, det är där vi skapar förutsättningar för att kunna rekrytera mer personal. Sen har vi så klart en viss ledtid för rekryteringar, men vi behöver skapa utrymme i budgeten för det först, så det blir vår prioritering.
Vilka är de största utmaningarna i skolan idag?
– Det finns flera delar naturligtvis. Men personalsituationen är den stora utmaningen – att öka lärartätheten är det första steget. Tittar man på förskolan är det att skapa mindre barngrupper med fler lärare. Vi behöver också bygga fler förskolor som är nära barnen i hela Mölndal.
Socialdemokraterna
– Den viktigaste skolfrågan är att få mer personal. Egentligen behövs det inom alla nivåer av skolan. I vår budget har vi i fyra år lagt extra poster för att öka bemanningen och öka skolsjukvård, och för bättre måltidsmiljö för barnen, säger Stefan Gustafsson (S)
Trots att ni lagt budget för det tidigare ser ni att det behövs fortfarande?
– I och med att vi är opposition har vi inte fått genomslag, men vi står kvar vid de här satsningarna framåt.
Vad är det som ni konkret vill göra i skolan?
– Det handlar om mer medel i pengar. Vi anser att man kommer komma tillrätta även med stök om vi får in extra personal i klassrummen. Är man exempelvis två personal, att läraren har någon assistent, då kan man dela på uppgifterna och hantera situationen på ett bättre sätt om det blir stökigt.
Miljöpartiet
– Vi har en väldigt bra skola i Mölndal. De som lämnar skolan har i hög grad godkända betyg men vi ligger lågt gällande lärartäthet och det finns brist på förskolor i vissa delar av kommunen, säger My Högfeldt (MP).
Vad skulle ni vilja förändra?
– Vi vill att alla barn ska ha en plats på förskola och fritidshem och vi vill självklart fortsätta jobba med lokaler, barngrupper och med personal i skolan. Men man måste också börja med att titta på stadsbyggnadsområdet.
Vilka är de största utmaningarna som skolan står inför?
– Lokaler, utemiljö, renoveringsbehov och att behålla personal så att de trivs och vill stanna kvar.
Centerpartiet
– Generellt har jag höga tankar om skolan i Mölndal. Jag är nöjd med att det finns några privata alternativ, det måste jag säga som centerpartist. Jag skulle dock önska att det blev lite enklare för dem som går i skolan och för deras föräldrar, säger Eric Nilsson (C).
Enklare hur?
– Ur ett medborgarperspektiv behöver e-tjänsterna förbättras och förenklas. Vi i centern vill att det ska finnas färre system för föräldrarna att logga in i för att fylla i scheman och så vidare. Det finns flera system att hålla koll på, det är olika för skola och för förskola. För dem som har fler barn blir det väldigt omständligt.
Bör lärartätheten öka?
– Vi ska anställa fler lärare, absolut. Det är svårt att sätta en siffra på hur mycket lärartäthet det ska vara precis – men där det finns elever med behov av extrastöd, ska resurserna finnas. Det stärker alla elever i klasserna, även de barn som har lätt för sig.
LÄS MER:Mölndal bland de minst lärartäta kommunerna i landet – så skiljer det sig mellan skolorna
LÄS MER:Grannarna längs Spårhagavägen frustrerade: ”Platsen som gud glömde”
LÄS MER:Politikerna pratar mest om bostäder – men är det verkligen vad invånarna vill ha?
