I mitt jobb träffar jag många människor, ofta äldre men yngre förekommer, alla i behov av olika typer och omfattning av insatser. Många är de öden vi kommer nära, ålder, sjukdom eller olyckor som lett till hjälpbehov vi är satta att efter bästa förmåga tillgodose.
Några öden berör mer än andra, en kille på 35 år har blivit av med sin assistans, helt och fullt, har inte en enda timme kvar. Då tänker man aha, försäkringskassan har gjort det igen… men så är det inte, det är en handläggare inom LSS i Mölndals stad som dragit in den. Än värre är att andra i beslutsfattande position anser det vara rätt, vi som arbetar med honom förstår ingenting, hur kan det vara möjligt? Prestige? Totalt hjärtlöst i alla fall.
Varför efterlevs inte lagen?
Detta stora beslut som helt omkullkastar hans och anhörigas liv togs utan att handläggaren träffat honom. Hur kan denne bedöma förmågor och möjligheter individen har utan att ha träffat vederbörande? Utan att ha pratat med honom? LSS är en lag, varför efterlevs inte den?
Möten har hållits med involverade, läkare, fysioterapeut, psykolog, enhetschef hemtjänst, biståndshandläggare, chef för bistånd och metodutvecklare... Dock saknades beslutsfattande handläggare... Hur är det ens tillåtet?
Lägenheten har blivit fängelse
Att en olycka satte punkt för många drömmar och planer för livet är ett faktum, men livet skall kunna levas så bra som möjligt med de insatser som vi som arbetar i denna välfärd anser självklara. LSS är en lag som skall ge möjlighet till ett gott liv
Lägenheten har blivit ett fängelse, att vara hänvisad till hemtjänstens korta besök som inte ens räcker till det mest elementära. När kroppen känns allt svagare på grund av utebliven träning, att inte ha möjlighet till aktiviteter, träffa vänner, spontanitet eller ens läkarbesök då inte ledsagning har beviljats... då är det lätt att tappa livslusten.
Skamligt beslut
Att gå från ett aktivt liv med assistans och sovande jour till ett fåtal timmar hemtjänst fördelat på tio besök? Från ett liv med frihet, kvalitet, värdighet och innehåll till ett helt utan?
Det här är inte ”Bästa möjliga Mölndal”, beslutet som fattats är både beklagligt och skamligt. Ett alternativ är att flytta till närliggande kommun för en human och rättvis bedömning av omsorgsbehovet, men skall det verkligen krävas för att kunna få ett värdigt, självständigt och kvalitativt liv?
Beslutet är överklagat!
Maria Persson, undersköterska, 40 år inom vård och omsorg.
LÄS MER:PRO: Nu är det dags att förbättra äldreomsorgen i Västra Götalands kommuner
LÄS MER:Jag fick betala över 4 000 kronor för en månads hemtjänst