Bildspecial: Här är berättelsen om Lindomes tio första skolhus

Sveriges första skolordning kom redan på 1500-talet. Föräldrar och faddrar skulle lära barnen Tio guds bud, Fader vår och Trosbekännelsen. Socknens klockare skulle vara behjälplig med kristendomsundervisningen. Under årens lopp tillkom flera olika skolförordningar, beslutade i Stockholm. Utgångspunkten för denna berättelse är Gunnar Hillerströms bok om ”Skolor i Lindome” från 1992.

Under 1800-talets första hälft hade Lindome socken inga ”egna” skolhus. Undervisningen skedde i hyrda lokaler. Man tillämpade en sorts ambulerande skola där klockaren och några skolmästare vandrade runt i byarna för att undervisa barnen. En av de mest kända skolmästarna var riksdagsmannen Olof Lindbäck som höll skola några år omkring 1815.

Skolplikten infördes

1842 instiftades folkskolestadgan med en hårdare reglering och skolplikt. Detta var startskottet på en mer aktiv hantering av skolfrågorna i Lindome. De hyrda lokalerna var inte alltid lämpade för undervisning och hyreskostnaderna kändes betungande för socknens medlemmar. Den ambulerande läraren fick bära med sig katekesböcker, psalmböcker och annat undervisningsmaterial i den så kallade ”skolkistan”. Kraven på undervisningsmaterial ökade successivt när man också skulle undervisa i geografi, historia, naturlära, räkning, välskrivning och sång. Skolkistan blev allt tyngre.

Prästen var självklar som ordförande i sockenstämman vilken var det enda beslutande organet i Lindome. 1863 tog kyrkostämman över skolfrågorna. Man genomförde nu flera utredningar angående var socknens skolhus skulle byggas. Åsikterna var många och det uppstod stridigheter och motsättningar. Skulle man centralisera skolhusen eller decentralisera. Exempel på platser som utreddes och avfärdades var fasta skolhus i Långås, Ålgårdsbacka, Dvärred och vid järnvägsstationen. Förslagen var många och överklagandena duggade tätt. Den statliga Skolinspektionen manade på. Prästeståndet protesterade till bildandet av den statliga Skolinspektionen, men det fanns en majoritet för denna i Sveriges riksdag.

Byggdes tio skolhus

Det tog 23 år innan det första skolhuset stod på plats 1865 nära Lindome kyrka, men byarna i socknens utkanter ville också ha fasta skolhus. På den tiden fanns det 400 barn i skolåldern. Här (i faktarutan) visas de tio första skolhusen i Lindome som byggdes under 90 år, 1865–1955. För uppvärmning användes vedkamin och elektriskt ljus infördes 1918. Vatten hämtades i brunnen och behoven fick skötas i utedasset. Fem av de fasta skolhusen används fortfarande idag och de övriga fem används som bostadshus.

Revolver skulle öka tryggheten

Tjänstebostäder för lärare och lärarinnor byggdes i anslutning till skolorna, ofta i skolhusets andra våning. På kvällar och nätter kunde de ensamboende lärarinnorna känna sig otrygga. Man beslutade därför 1917 om åtgärder för att öka tryggheten. Bommar, säkerhetskedjor, brandlinor skulle installeras i skolhusens övre våningar. På Rantorps skola och Södra Kyrkskolan skulle man montera fönsterluckor. I Knipered och Torvmossared skulle man sätta upp järngaller för fönstren och dubbeldörrar vid de privata ingångarna. I Torvmossared skulle man installera en signalanläggning och till lärarinnan skulle man köpa en revolver ”om hon så önskade”. Allt för att öka tryggheten. Beslut togs men många av åtgärderna verkställdes inte.

Idag har Lindome bättre vägar och kommunikationer och grundskolorna har centraliserats till Almås, Skånhälla, Sintorp, Valås och Hällesåker.

LÄS MER:Här är idrottsföreningarna som bar upp Mölndal förr i tiden – utövade allt från friidrott till brottning

LÄS MER:Stadshuset i Mölndal – här är de gamla bilderna och hela historien

LÄS MER:Här är historien bakom Hällesåker IF – föreningen som nu fyller 100 år

Jan Efraimsson

Lindome hembygdsgille