Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Lisa Iverstam. Bild: Pressbild
Lisa Iverstam. Bild: Pressbild

Lisa Iverstam: Dags att ställa till med en inre valborgseld?

Valborgsmässoafton stundar med allt vad det innebär. Eldar som skrämmer bort häxor och onda makter till exempel, om man ska tro en medeltida kult. Eller varför inte lite mental vårstädning för att ge plats åt nytt?

Stressad småspringer jag i den hangarstora mataffären. Mina medhandlande medmänniskor betraktar jag som potentiella smittohärdar och vill fort ut igen. Jag svettas och munskyddet får glasögonen att imma igen. En kaka ska bakas till valborgsmässoafton och jag letar efter ströbröd till formen.

Jag rusar genom affärens alla gångar. För ströbrödet står naturligtvis inte på den mest logiska hyllan, bland mjöl, bakpulver och det som hör bakning till. Inte heller i närheten. Nä, ströbrödet hittar man vid knäckebröd, riskakor och kex. Varför i hela friden? Ströbröd fungerar uselt som ostkex, inte heller blir det särskilt bra äggmackor av ströbröd. Men ströbröd står vid kex och knäcke, så har det alltid varit.

Viktigt att elda

Nå. Valborgsmässoafton stundar. Det är dags att hälsa våren välkommen. Dags att kratta fjolårslöv och dags att upptäcka de första vitsipporna. Naturen vaknar och det är ett liv och ett kiv. Inte heller i år får vi samlas runt valborgseldarna, men med tanke på hur många eldkorgar som har sålts det senaste året kan säkert många ordna sin egen brasa.

För elda bör vi om man ska lyssna på folktron. Den heliga Valborg var en abbedissa på 700-talet till vars minne en medeltida kult så småningom växte fram, där bland annat tron på häxor och onda makter var en bärande kraft. För att skydda sig mot häxor på väg till berget Blocksberg i Sachsen-Anhalt i Tyskland, tändes stora bål. Häxor har alltså inte bara flighter kring påsk om ni trodde det – de har också flera avgångar under valborgshelgen. Smidigt nog gör elden att man inte bara blir kvitt häxorna, man kan samtidigt göra sig av med gammalt ris och trasiga trädgårdsbord. Förr eldade man också upp markernas fjolårsgräs för att gynna ny växtlighet, ett slags naturens egen fågel Fenix.

Vårstäda inuti?

Kanske borde vi vårstäda lite till mans och kvinns också – ja, rent av ställa till med en inre valborgseld? Göra oss av med torra kvistar och visset gräs och ge plats åt nytt, grönskande liv. Kanske finns där en dålig relation som ligger och pyr likt ett påbörjat svedjebruk, en relation som du skulle må bäst av att göra upp med, en gång för alla? Kanske skulle du behöva ställa några svåra frågor till dig själv för att hitta nya, spirande tankar och oväntade stigar?

Kanske är det en rejäl mental vårstädning som behövs för att få oss att släppa in våren, ljuset och det skira gröna i själar och tankar? Kanske kan friska vårvindar och tankebanor till och med leka sig in i mataffärens eländiga gångar? Och kanske kan jag våga hoppas på att redan till midsommar hitta ströbrödet bredvid bakpulvret, där det hör hemma.