Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Maja Lidbeck Bild: pressbild
Maja Lidbeck Bild: pressbild

Maja Lidbeck: Välkommen till De ofrivilliga språknördarnas förening

Vissa somnar av tanken på den, andra blir militanta. Hur det än är finns grammatiken överallt omkring oss, och i kunskapen om den finns en makt. Välkommen till De ofrivilliga språknördarnas förening.

Mölndal, det har blivit dags att prata om grammatik. Och vips, så slutade dom läsa. Vilka då? Jo, dom som inte bryr sig om att jag just kallade dom för “dom”. Kvar är ni som satte morgon kaffet i halsen och som desperat vill skrika “SLUTA SKRIVA DOM!”. Ni som känner ett stort behov av att påpeka att “morgon kaffet” är en särskrivning. Och att man faktiskt inte kan börja en ny mening med ordet “och”. Grattis! Ni har precis blivit antagna till De ofrivilliga språknördarnas förening, varmt välkomna!

En presentationsrunda kanske vore på sin plats, så här under det första föreningsmötet. Jag kan börja. Maja heter jag, initiativtagare till föreningen, utbildad gymnasielärare i svenska och svenska som andraspråk, verksam folkbildare med fokus på språkutveckling. Ni övriga föreningsmedlemmar är, utifrån vad jag kan bedöma, en salig blandning. Vi är ytterligare några lärare och skribenter, troligtvis en samling kommunikatörer men säkert också ett gäng glada amatörer. “Ofrivilliga språknördar” kan vi kalla oss, för det här är inget vi har valt själva.

Vi alla föds med den, språkkänslan. Visste ni att spädbarns skrik och bebisars joller låter olika i olika delar av världen? Ändå baseras barns språkinlärning inte enbart på att härma vuxna. Redan små barn lär sig tidigt riktigt komplexa grammatiska system. När min tvååring hemma säger “gådde” istället för “gick” blir jag sjukt imponerad. Han kan inte ens skriva sitt namn, men han har lärt sig att regelbundna verb i preteritum ofta behåller sin stam och får en -de-ändelse på slutet.

Med hjälp av den medfödda språkkänslan kan vi upptäcka språkliga fel, men inte förklara dem. Varför säger vi “en pläd, flera plädar", men inte “ett träd, flera trädar”? Försök förklara det för din granne från Tyskland!

Kunskap om grammatiska regler innebär logiska förklaringar och strukturer. Grammatiken blir ett språk för att tala om och utveckla språket. Språk är som bekant makt. Men kunskap om språk är ännu mer makt. Och här är det viktigt att vi föreningsmedlemmar kommer ihåg att vi trots allt är en ideell demokratisk förening och inte en polisiär instans. Vårt uppdrag är att inspirera och sprida kunskap, inte att utöva översitteri eller driva med dyslektiker och nyanlända. Genom lågaffektivt språknörderi kan vi kanske till och med vinna över de initialt skeptiska.

Låt det få bli målet – och startskottet, det blir väl naturligt Grammatikdagen den 26 mars. Själv ska jag på en digital grammatikfestival då, och vem vet, kanske ses vi där?

Maja Lidbeck