– Du frågade ”Om vi startar ett stickcafé, kan du koka kaffet då?” Jag tänkte att det kan jag väl, det håller väl på i några veckor, säger Eva Hålsjö och ler lurigt mot Maria Ilves Ljungberg.
Nio år senare träffas gruppen fortfarande varje vecka och kaffebryggandet får Eva ansvara för.
– Fast inte när vi är här på hotellet.
LÄS MER:Stordalen besökte sitt nya hotell: ”Vi kommer ta oss ur krisen”
Och inte särskilt mycket förra året. De tio väninnorna, som mötts varje vecka år efter år, fick plötsligt avbryta sitt stickcafé på grund av pandemin. Deras grupp brukade träffas i butiken G-B:s garn, där initiativtagaren Maria Ilves Ljungberg är delägare. Efter coronavirusets intåg blev lokalerna i garnbutiken för trånga och riskabla. I mars förra året ställdes träffarna in och har varit på paus sedan dess, med undantag för fem möten på Träffpunkten i Åby i september.
Blivit vänner
Att inte kunna ses har varit tråkigt, menar de stickande väninnorna. Stickcaféet betyder nämligen bra mycket mer än att ha någon att lära sig nya tekniker av och låna ut mönster till.
– Vi har knutit an till varandra. Vi är verkligen vänner, säger Eva Hålsjö.
– Och det är rogivande. Om man sedan stickar ett varv eller flera spelar ingen roll, tillägger Ingela Kristoffersson.
LÄS MER:Cajsa, 23, tillverkar veganska hundprylar: ”Exploderat”
Under den långa pausen hördes väninnorna ibland, några tog promenader ihop, men samma sak var det inte.
Hotellet steg in
Men så kom personer från det nyöppnade hotellet The Weaver till Maria Ilves Ljungbergs garnbutik för att handla. Det visade sig att de hade en vision om att stickande personer skulle passa hotellets hantverksimage.
– De berättade att de ville att folk skulle sitta och sticka lite överallt. Jag sa att det kan vi kanske ordna till hösten men de sa att de har så mycket plats att det går utmärkt redan nu, säger Maria Ilves Ljungberg.
Och stickgruppen slöt upp. Alla har fått minst en vaccinspruta mot covid-19, men de hade kommit oavsett.
– Det var ingen tvekan, säger Eva Hålsjö.
Nu sitter de i den luftiga hotellrestaurangen och stickar med ett par meter mellan sig, pratar om barn och barnbarn och barnbarnsbarn, om tv-program och saker som är på gång i livet. När pandemin är över kan de kanske bjuda hem varandra på småfester igen, och vip-kvällar i garnbutiken.
Garnet säljer slut
Eva Hålsjö och hennes väninnor har stickat sig igenom stora delar av livet. Nu har de hamnat i lite av en trend. Intresset för stickning, och hantverk i stort, har ökat rejält under pandemin. Maria Ilves Ljungberg märker det tydligt i butiken.
– Det är väldigt mycket nu. Vi säljer mycket mer garn och får nya kunder. Folk vill ha något att göra när de jobbat hemifrån och suttit mycket framför datorn, säger hon och nämner samtidigt att några kunder nog dykt upp för att garnförsäljare i Göteborg stängt ned.
LÄS MER:De vill få liv i Kvarnbyn: ”Kul att det händer något”
Det ökade intresset för stickning kombinerat med att det produceras mindre garn på grund av pandemin betyder också att det blivit garnbrist.
– Vissa sorters garn levereras inte och vissa färger är helt slut. Oftast är det ullgarn som är svårt att få fram. Hela Europa frågar efter isländskt garn, säger Maria Ilves Ljungberg och förklarar att gått mode i att sticka islandströjor.
Hon tror att sticktrenden kommer att hålla i sig, åtminstone i några år.
– Folk upptäcker att det är roligt att skapa, säger hon.
