I takt med att nya bostadsområden projekterades och byggdes efter andra världskriget bildades också olika föreningar bland de nyinflyttade med syfte att skapa gemenskap i det svenska folkhemmet. Det var egnahemsföreningar men också idrottsklubbar, vilka hade en viktig uppgift att fylla bland de stora barnkullarna på 1940-talet.
En av dessa klubbar var Brännås Bollklubb, som bildades 1951. Då som nu var det eldsjälar som ideellt byggde den svenska idrottsrörelsen. I Brännås hette de Eskil Börjesson och Rune Johansson.
Sten-Åke Gustavsson och Ulf Bengtsson har delat med sig till Mölndals hembygdsförening av sina minnesbilder från den första tiden. Bollklubben fyllde en social funktion för pojkarna i Brännås och den sluttande fotbollsplanen vid Skedegatan blev deras samlingspunkt.
Uppskattade ledare
Även om Eskil och Rune inte hade någon fotbollsbakgrund blev de uppskattade ledargestalter. Sten-Åke och Ulf minns med värme de olika aktiviteter som Eskil och Rune arrangerade. Dessa ledare tog med sig fotbollskillarna på tältläger i Åsa och Lerkil. En resa gick till Nørresundby i Danmark, som var Mölndals vänort på den tiden. Övernattning skedde i någon gymnastiksal, där pojkarna skämtade med Eskil fram på natten. De lurade upp honom i mörkret och han krockade då med bommen, som de hissat ner från taket.
För övrigt hade även Mölndals AIK ett livligt utbyte med vänorten Nørresundby på 1950-talet.
Namnkunniga spelare
Brännås BK var en plantskola för Fässbergs IF, som bildades redan 1916. Bland de mer namnkunniga spelarna som kom från Brännås kan nämnas målvakten Sune Andersson, Krister Olofsson (Fässberg – Skogen – Elfsborg), Lars-Göran Carlsson (Fässberg – Skogen – GAIS) och Weine Andersson (Solängen – Fässberg – Skogen).
Weine var barndomsvän och skolkamrat med undertecknad och ville gärna ha med mig i fotbollslaget. Hans ”inträdesprov” var att göra två tillslag på foten men det klarade inte jag. Det blev ingen fotbollskarriär för mig.
En nystart på 70-talet
Brännås BK förde en tynande tillvaro under andra halvan av 1960-talet, men några av dem som varit med 15 år tidigare gjorde en nystart 1971. De fick då ihop ett A-lag, som spelade i Göteborgsseriens klass 4, samt ett reservlag. Sten-Åke och Ulf var med och minns aktiviteterna då. Verksamheten kostade 7 000 kronor per år och det fanns inga bidrag utan alla kostnader betalades av medlemmarna själva. En liten inkomst fick man genom att dela ut 27 000 telefonkataloger i Mölndal.
Som en kuriositet kan nämnas att Ulf också på 1950-talet sålde Göteborgs-Posten och GT på söndagarna. Då ingick inte söndags-GP i prenumerationen utan den fick köpas separat – tidningen kostade 25 öre och Ulf skulle redovisa 22,5 öre per tidning!
Fick en egen vattenkran
Sten-Åke kan berätta om grannhuset till fotbollsplanen. Där bodde Krister Olofsson, vars pappa ordnade med en vattenkran på utsidan av huset för att törstiga fotbollskillar skulle kunna få lite vatten. När Krister kom hem från skolan drog hans mamma ner rullgardinen, så han inte kunde se gräsplanen. Han skulle först göra läxorna innan han fick dra på sig fotbollsskorna.
Sten-Åke var med på Fässbergs 60-årsjubileum 1976. Då var Gunnar Gren tränare för laget och Italien-proffset underhöll med mandolinspel och sjöng ”O sole mio”. På 100-årsfesten 2016 noterade Sten-Åke med viss besvikelse att Krister Olofssons namn inte fanns med på den jubileumströja som tagits fram med namnen på betydande Fässbergspelare under årens lopp.
LÄS MER:Så gick det till när bandyn och fotbollen kom till Mölndal
LÄS MER:Fotbollstränaren Dane Ivarsson tar över i Jitex BK: ”Kul och spännande”
