Hundpsykolog är ingen skyddad titel, vilket innebär att vem som helst, från sådana som har försett sig på TV4:s Hundviskaren till riktiga fullblodsproffs, kan kalla sig för det. Det är en av anledningarna till att Mickie Gustafson länge höll sig från att använda ordet när hon startade sitt utbildningsföretag Karisma.
– Men mina elever vill kunna använda sig av titeln, och det gör också min utbildning lättare att hitta. Det är som alltid upp till kunden att vara uppmärksam: Vilken bakgrund har den här personen, och var är den utbildad?
Själv är hon legitimerad psykolog (människovarianten), men har ägnat sig åt samspelet mellan hund och människa i nära 40 år nu, och även skrivit ett antal böcker på ämnet, med titlar som Unghunden, Valpen och Att förlora en hund. I grunden för hennes verksamhet och undervisning finns alltid hundägaren; människan.
– Många vill jobba som hundpsykologer därför att de alltid har älskat hundar. Men man måste älska människan bakom lika mycket. Det är trots allt den som äger hunden som vi ska hjälpa, så att ägaren kan ta hand om sin hund på ett bra sätt framöver.
I utbildningen, som tar ungefär två år att läsa, ingår bland annat praktik på plats i antingen Mölndal eller Stockholm, problemhundsutredning, undervisning om rädslor hos hundar och människor, samt anknytningsteori och sorgbearbetning. Den är individuellt anpassad, och varje elev får personlig handledning.
Men smakar det så kostar det. Omkring 50 000 kronor närmare bestämt.
En avgift som inte var något hinder för 30-åriga Sara Viforr från Krokslätt, en av Mickies forna elever. Hon var bestämd. Att hon skulle arbeta med hundar fanns det aldrig något tvivel om. I dag driver hon eget hundföretag med flera anställda, och omsätter runt 150 000 kronor i månaden.
– Jag har alltid hjälpt andra med deras husdjur vid sidan av mina andra jobb, som varit bland annat inom finans och som avdelningschef. Jag drev också en av Sveriges största hundbloggar i tio års tid, berättar hon.
Det som slutligen fick henne att ta språnget till att ägna sig heltid åt sitt fritidsintresse var en tragedi.
– Min hund, en border collie-blandning, blev påhoppad av en bekants kamphund. Något slog slint, och hon överlevde inte. Det är först nu jag kan prata om det utan att bryta ihop.
Att bearbeta händelsen tog många år. En del i det var att utbilda sig hos Mickie Gustafson. Hon ville förstå vad det var som hände i kamphundens hjärna, och hur det kunde gå så fel.
– Det blev så mycket trauma för mig. Men tack vare utbildningen har jag inte någon bitterhet, ingen ångest. Jag kan ha egna hundar nu och känna en glädje i det. Och framför allt kan jag hjälpa andra som riskerar att vara med om liknande saker. Det är en tung och bra utbildning, och Mickie en suverän lärare.
Längtar du någonsin tillbaka till ditt andra yrkesliv?
– Nej, aldrig. Jag har lämnat finansvärlden nu, och sköter i stället min egen ekonomi. Det är en otrolig frihet i det, säger hon.
Tobias Holmgren