Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Intresset för arkeologi väcktes av en historielärare på Bosgårdsskolan i Mölndal.
Foto: Privat Bild: Catrin Hansson
Intresset för arkeologi väcktes av en historielärare på Bosgårdsskolan i Mölndal. Foto: Privat Bild: Catrin Hansson

Julia, 25, gör raketkarriär som arkeolog: "Jag är lyckligt lottad"

Ett stort intresse för arkeologi gav Julia Wihlborg en snabb karriär – utan studiepauser – direkt upp på en doktorandstol på Uppsala universitet.
– Varför pausa? Det är dit jag ska, dit jag vill. Jag har velat bli arkeolog sedan jag var åtta år, säger hon.

Efter studenten 2014 har studierna och karriären gått i ett för Julia Wihlborg från Mölndal. Arkeologstudierna påbörjades direkt och att nu som 25-åring få en anställning är ovanligt i den akademiska världen.

– Jag är otroligt tacksam att få doktorera bara ett år efter att jag blev master. Jag hade definitivt trott att jag skulle få kämpa längre, säger Julia.

Anställningen är i forskningsprojektet "Engaging Vulnerability" på Uppsala universitet, där hon bland annat handleds av professor Neil Price.

– Han är en av världens främsta vikingaforskare. Jag är lyckligt lottad, han hade läst min ansökan och velat handleda mig. Neil kan så otroligt mycket och det kommer bidra jättemycket till mitt arbete att ha den kunskapsbanken, säger Julia.

Fantastisk lärare

Det var som åttaåring på Bosgårdsskolan som intresset för arkeologi väcktes.

– Irénemarie Torstensson var den mest fantastiska historieläraren någonsin. Hon presenterade mig för arkeologi och hjälpte mig till min första utgrävning. Hon inspirerade mig. Nu har vi inte haft kontakt på många år. Hon har flyttat och bor i falbygden, vilket är ett av de fornminnestätaste områdena i Sverige, säger Julia.

Hon menar att arkeologi är en svår bransch, där det inte finns så många jobb, men att hon ändå aldrig har tvekat.

– Jag kände att jag måste prova och jag blev uppmuntrad av mina föräldrar som sa att jag skulle ångra mig om jag inte gjorde det.

Sårbara vikingar

I september startade anställningen där Julia under minst fyra år ska arbeta med avhandlingen "Vulnerable vikings", som handlar om vad sårbarheten innebar och hur den påverkade samhälle och människor under vikingatiden.

– Det som vi ser som en funktionsnedsättning idag kanske inte var det då. Exempelvis kunde kanske en blind person på vikingatiden vara siare och anses ha en otrolig förmåga.

Hur ska du fram sådana saker?

– Ha ha, det är den frågan min mamma oftast får svara på. Allt vi gräver upp finns i magasin och på museer. Jag gör den här avhandlingen utan att gräva och jämför olika fynd med varandra. Det finns också skrivna källor från medeltiden där man, med stor källkritik, kan hitta ganska mycket information.

"Vi behöver veta"

Julia säger att forskarnas uppgift delvis är att synliggöra sitt forskningsarbete så mycket som möjligt.

Varför är arkeologi viktigt?

– Det grundläggande svaret är att vi människor är funtade så att vi behöver veta vårt förflutna för att kunna orientera oss. Arkeologi är en del av allt, överallt hittar man historiska världar, tänk bara på alla dataspel och i tv-serier.

Vad har du för mål?

– Det långsiktiga målet är att bli lektor, universitetslärare, om det dröjer eller visar sig svårt vill jag arbeta inom museum, säger Julia.

Catrin Hansson

[email protected]