Rekordmånga fall av gul skunkkalla har rapporterats i Västra Götaland, arten som skoningslöst breder ut sig i naturen och slår ut inhemska arter.
– De orsakar jättestora skador på ekosystemen och ändrar hela bäcksystem när den får fäste. Den tränger ut inhemska arter och det blir nästan bara gul skunkkalla kvar, säger Klara Jansson, biolog på länsstyrelsen.
Hon och hennes kollegor på länsstyrelsen har precis skickat ut kravbrev till markägare i kommunerna där någon rapporterat in fynd av jättebalsamin, jätteloka eller gul skunkkalla. Totalt är det cirka 1500 fastighetsägare.
– I brevet står information om att fastighetsägaren kan ha arten på sin mark. Det är olika personer som rapporterat in fynd via databasen Artportalen. Och om man har den så ska man ta bort den.
Stort problem i Mölndal
Antalet rapporterade fall av skunkkalla har ökat i Västra Götaland. Mölndal är inget undantag, under 2022 gjordes 23 fynd av arten i vattendrag söder om Tulebosjön.
– Det finns i nästan alla kommuner. Den finns mest kring tätorterna i regionen, där det finns mycket trädgårdar och vattendrag.
Sedan 2015 är det förbjudet att låta de här arterna växa på sin mark, enligt EU:s förordning om förebyggandet av invasiva arter. Det är fastighetsägarnas skyldighet att ta bort växterna.
Länsstyrelsen bär ansvar för utöva tillsyn och se till att lagar och regler följs.
– Man är ålagd att utföra åtgärder, till exempel gräva upp eller på annat sätt döda arten på sin tomt. Vi har möjlighet att förelägga markägare om de inte följer reglerna, då är det ofta med vite.
– Men det är väldigt sällan vi gör det. De flesta markägare vill få bort de här växterna, säger Klara Jansson.
Så blir du av med gul skunkkalla
Av de tre invasiva arterna jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla är den senare svårast att bli av med. Man måste få bort rötterna som går djupt.
– Roten till gul skunkkalla kan vara upp till en meter ner i marken. Den kan vara ganska tuff att bli av med och svår att få upp. Det är ett blött och tungt arbete, säger hon.
Rötter och fröer ska eldas upp och helst köras väl förpackade till återvinningscentral. Bästa tiden att bli av med skunkkallan är nu innan sommaren när plantorna är små och ännu inte fröar – när fröerna kommit sprids den snabbt vidare via vattendragen.
– Det är det som gör att så många fastighetsägare kämpar med den här, alla fastighetsägare måste göra det samtidigt. Så fort en blomma får gå i frö så kommer en ny tillförsel av plantor, säger hon.
Fakta: Fynd av gul skunkkalla (2022)
Mölndal: 23
Mark: 94
Göteborg: 95
Härryda: 4
Alingsås: 9
Herrljunga: 16
Vårgårda: 1
Kungälv: 2
Orust: 2
Tjörn: 6
Stenungsund: 0
Borås: 50
Källa: SLU Artdatabanken
Skunkkallan går att utrota
Trots ökningen av gul skunkkalla finns fortfarande chans att utrota den.
– Ja, gul skunkkalla är möjlig att utrota, säger Klara Jansson.
Varför åker inte länsstyrelsen ut och tar bort den bara?
– Som statlig myndighet får vi inte ge någon särskilda fördelar. Då skulle vi behöva åka ut till alla fastigheterna. Det har vi inte möjlighet till. Vi har den i nästan 80 vattendrag i Västra Götalands län.
Mindre pengar till inventering
Nedskärning i budgeten för naturvård gör också att länsstyrelsens aktiva arbete mot invasiva arter skalas ner för i år.
– Vi fokuserar det till skyddade områden. Tidigare kunde vi ta bort längs vattendrag i anslutning till naturreservaten men det kan vi inte göra nu. Vi kommer inte heller att kunna inventera eller utföra tillsyn på samma sätt i år, säger hon.
Brev och information hjälper.
– Det vi såg förra året, vi har skickat ut brev tidigare och ser en bra följsamhet, de flesta vill göra rätt och åtgärdar. Så vi kommer att fortsätta att informera.
LÄS MER:Kampen mot invasiva arter stoppas – får inga pengar
LÄS MER:Deras tuffa jobb – utrota Mölndals invasiva växter
LÄS MER:Här bekämpar Invaterm parkslide i Mölndal – med vattenånga: "Allt ryker”
