Riksbanken lämnar besked om styrräntan.
Riksbanken lämnar besked om styrräntan. Bild: Marko Säävälä /TT

Riksbanken höjer styrräntan dubbelt – högsta höjningen på 22 år

Inflationen fortsätter att rusa och under torsdagen meddelade Riksbanken att de höjer styrräntan till 0,75 procent. Det är den högsta höjningen på 22 år. Ytterligare räntehöjningar väntar senare i år, enligt Riksbankens prognos.
– Det är en perfekt storm som gjort att inflationen stigit så snabbt, säger riksbankchefen Stefan Ingves.

ANNONS
|

I april höjde Riksbanken styrräntan – tidigare kallad reporäntan – för första gången över noll procent sedan 2014. För att parera prisökningarna, inflationstakten, i svensk ekonomi höjdes den till 0,25 procent.

Under torsdagen meddelade Riksbanken att styrräntan höjs igen, med 50 punkter, till 0,75 procent. Det är den största räntehöjningen på 22 år. Senast det hände var i februari år 2000, då man höjde styrräntan från 3,25 till 3,75 procent.

– Det är en perfekt storm som gjort att inflationen stigit så snabbt. Den är alldeles för hög och sprider sig i ekonomin. Det är kännbart och dyrt för hushåll och skapar osäkerhet i svensk ekonomi, säger riksbankchefen Stefan Ingves på en presskonferens.

ANNONS

Han påpekar också att det är den högsta inflationen på över 30 år.

– Den måste ner och därför höjer vi styrräntan, säger Ingves.

Inflationen har legat över målet om två procent sedan i höstas. I maj uppgick inflationen till 7,2 procent, enligt måttet KPI. Denna väntas ligga över 7 procent resten av året.

– Inflationen kommer att ligga närmare 8 procent senare delen året, för att sedan falla ganska snabbt.

Fler räntehöjningar väntar

Riksbanksdirektionens prognos är att räntan kommer att höjas ytterligare och ligga nära två procent i början av nästa år.

– Skulle vi inte göra någonting ökar risken att inflationen stiger ännu mer, vilket kan leda till ännu högre räntehöjningar längre fram. Vi har att välja mellan att höja nu eller höja längre fram och mycket mer, säger Stefan Ingves och fortsätter:

– Vårt grundantagande är att det borde räcka att höja räntan till någonstans runt 2 procent och då kommer inflationen tillbaka till vårt mål 2 procent. Skulle det vara så att det inte räcker kommer vi att fortsätta höja räntan ytterligare tills vi får ner den till vårt mål, säger Stefan Ingves.

Riksbanken har även beslutat att deras innehav av värdepapper ska minska ännu snabbare än vad som beslutades i april. De kommer under andra halvåret köpa obligationer för 18,5 miljarder kronor istället för som tidigare beslutat 37 miljarder.

Därför höjer Riksbanken räntan

Även om många ekonomier återhämtade sig snabbt under fjolåret har efterfrågan ökat snabbare än utbudet och inflationen är i dag högre än på över 30 år. Detta har förstärkts av Rysslands invasion av Ukraina och nya pandemirestriktioner i Kina, vilket drivit upp energipriserna till rekordnivåer. Även priserna på råvaror och livsmedel har skjutit i höjden, enligt Riksbanken.

Den höga inflationen urholkar köpkraften i såväl Sverige som i omvärlden. Därför stramar centralbanker åt penningpolitiken så att inflationen går ner. Med räntehöjningen hoppas man kunna kyla av ekonomin och undvika att inflationen får ett för fast grepp om ekonomin, exempelvis genom fackens krav om löneökningar i höstens avtalsrörelse.

Ökade kostnader för företagen i kombination med stark efterfrågan har lett till stigande konsumentpriser. Varu-livsmedel- och tjänstepriser har stigit betydligt mer än väntat och det finns tecken på att företag höjt priserna ovanligt mycket i förhållande till kostnadsökningarna, enligt Riksbanken.

Enligt Stefan Ingves råder det dock ”mycket goda tider i svensk ekonomi”.

– Vi har en historiskt hög sysselsättningsgrad i svensk ekonomi och det finns gott om lediga jobb. Det råder brist på arbetskraft. Sysselsättningsgraden kommer att minska en del när vi stramar åt men det gör den från en historiskt hög nivå, säger den vid årsskiftet avgående riksbankschefen Stefan Ingves.

Beslutet om styrräntan börjar att gälla från den 6 juli.

ANNONS