Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/7

Fokus och glädje – Mölndals HF:s recept till framgång

Många klubbar oroas över att barn och unga slutar med idrott när de inte får spela matcher. Mölndals HF:s P11-lag går mot strömmen. De har nästan fördubblat antalet spelare på ett år.

När coronapandemin lamslog världen för ett år sedan hade handbollslaget födda 2010 15-talet spelare. Idag är de 26.

– Vi är den största gruppen i MHF, det är riktigt roligt att vi är så många, säger tränaren Emil Beckman med ett förflutet i Redbergslid som spelare.

Många lag och klubbar talar om att barn och ungdomar slutar när de inte får spela matcher, varför blir ni fler?

– Vi jobbar med tre ledord. Fokus, kämpa och att ha roligt, säger Emil Beckman som till vardags jobbar som rektor på en skola i Lerum.

Han betonar vikten av en bra träningsmiljö som hela tiden ska vara utvecklande och där flams inte tolereras. Även ledarstaben har vuxit och nu är det fem vuxna som har hand om tre träningspass i veckan, ett mer än innan pandemin i och med att det inte spelas några matcher.

– Jag tror det är en framgångsfaktor. Det blir enklare att se alla spelare och ge feedback.

Tränade utomhus i vintras

Trots att matchspelet ställdes in för barn och ungdomar i oktober förra året så har laget ändå fått träna tillsammans hela tiden. Under januari hölls dock all träning utomhus men även då kom många spelare tre gånger i veckan.

– Alla som är här kommer hit frivilligt. Det finns inget tvång att man måste träna ett visst antal gånger och många håller på med andra sporter, säger Emil Beckman som förklarar att spelarna kommer från hela Mölndals kommun och från flera olika skolor.

Emil Kjellström hittade till handbollen för en månad sedan. Han gillar det han upplevt så här långt.

– Jag har tänkt börja ett tag men hade inga kompisar som spelade. Men så var det en kompis som också ville börja så vi gick hit ihop, säger Emil som även spelar fotboll och tennis.

”Kommer chocka motståndarna”

Uppvärmningen med olika passningsövningar följs av att halva gruppen tränar skott från nio meter med tempohöjning efter bollmottagningen. Den andra gruppen kör kantavslut med så höga upphopp som möjligt.

– Tänk på att skjuta ifrån när ni hoppar upp, säger tränaren Robert Carlsson.

Elias Beckstrand är i det närmaste veteran med ett och ett halvt år i laget. Under övningarna är det tydligt att många vill stå i mål, Elias är en av dem som gillar det.

– Jag har fått några bollar i ansiktet och skadat mig lite men det får man ta, säger han.

Är det målvakt du vill vara?

– Jag skulle säga 50–50. Jag kanske spelar både ute och i mål.

Stefan Badau var med på sin första träning i höstas och snabbt blev just handboll favoritsporten, före de andra idrotterna han tränar – innebandy, basket, fotboll och judo.

– Vi lär oss mycket och har roligt. Det är inte bara handboll hela tiden utan vi tränar mycket styrka också.

Vad är roligast?

– Att göra mål och samarbeta. Jag längtar efter att få spela match igen. Jag tror vi kommer chocka våra motståndare, så bra som vi är nu.

Många av spelarna längtar förstås efter matchspel, men så här långt har varierade och utvecklande träningar ändå räckt långt.

– Det har gått över förväntan men det är förstås alltid kul att få mäta sig med andra lag. Om det arrangeras någon cup i sommar så kommer vi att spela den, för cuper ger så många mervärden utöver själva handbollen. Men vi räknar inte med att det blir så. Förhoppningsvis blir det lite mer som vanligt till hösten, säger Emil Beckman.

LÄS MER: Nu ska det bli lättare för unga att multiidrotta