Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/5

Han valde bort OS – så lever Radiosportens Thomas Simson idag

Efter tre OS, två fotbolls-VM och mängder av handbollsmästerskap lämnade Thomas Simson jobbet som reporter med världen som arbetsfält. I dag är han aktiv pensionär, med förkärlek för andlighet, musik och promenader med hunden Zinja.

Han var pojken från Prytzgatan som började jobba på Åbytravet som tioåring. Han var svenskläraren från Almåsskolan som blev travreferent hos både SVT och SR innan han sa upp sig från lärarjobbet för att bli sportreporter på heltid. Thomas Simson fick referera från fotbolls-VM, handbolls-VM och tre olympiska spel men valde sedan att sluta på Radiosporten. Ett jobb som för många betecknas som något av en pojkdröm

– Pojkdrömmar går man inte omkring med hela livet. Och den sista tiden på radion var inte lika rolig när förutsättningarna för att kunna göra ett bra jobb försämrades, säger han, sittandes vid hemmets altanbord.

Hunden Zinja, familjens tredje rhodesian rideback i ordningen, kommer fram och nosar för att på kommando en stund senare hoppa upp i utesoffan för fotografering.

LÄS MER: Boxern från Kållered kan ta hem titeln Årets blodgivarhund: ”Han tycker det är roligt”

Innan Thomas Simson lämnade radion hann Hulelycksbon samla på sig mängder av idrottsminnen – av de mest skilda slag.

– Mitt första OS var Seoul -88. Det var när 100-meterssprintern Ben Johnson åkte fast för dopning. Mitt jobb blev att åka till OS-byn för att höra vad olika internationella atleter tyckte. Det som alla svarade var: ”Det enda han gjorde fel var att han åkte fast och att han långtifrån var den enda som hade fuskat”. Även om de själva sa att de inte hade gjort något fel.

1994 – ett skit-VM

Allvar ena stunden, glädje i nästa, gärna kryddat med en anekdot eller två från livet som reporter. IFK Göteborgs segermatcher över Manchester United och Barcelona i Champions League 1994 avhandlas liksom fotbolls-VM i USA samma år.

– Alla har så positiva minnen från den turneringen men för mig som reporter var det ett skit-VM. Det var långa resor, tråkiga hotellrum och en befolkning som helt saknade fotbollskultur.

Thomas fick dock inte sitta bakom mikrofonen under Sveriges matcher, det gjorde Lasse Granqvist, men han fick ta hand om finalen mellan Brasilien och Italien.

– Där kan man snacka om pojkdröm. En VM-final. Men matchen var jättetråkig (Brasilien vann en mållös tillställning efter förlängning och straffar).

Ogillar kaxigheten

Roligare hade han det tillsammans med handbollslandslaget under VM 1990 när herrarna överraskande vann finalen över stormakten Sovjetunionen. Han jobbade på 90-talets alla mästerskap när svensk handboll var som allra hetast. Fast något OS-guld blev det aldrig. För Tomas del blev det till att referera finalförluster mot OSS (forna Sovjet) 1992 och Kroatien 1996.

LÄS MER: Inget OS för Mikaela Mässing – knäskadan sätter stopp: ”Extrema smärtor”

– Den stora glädjen i jobbet var ändå att få träffa så många trevliga idrottspersoner, det vill säga de som stod kvar på jorden och var ödmjuka. För det där med kaxighet ligger inte för någon från Prytzgatan.

Två extra minnesvärda händelser

1. Handbolls-VM för herrar 1990: ”Guldet som det svenska laget tog var så oväntat. Det var mitt första handbolls-VM och jag hade det extremt trevligt med ”Ragge” (Roger Carlsson, bisittare och tidigare förbundskapten). Hela laget var så välkomnande och sympatiska och sen gick det ju bra också. Det är väl ett av de referat som fortfarande spelas upp.

2. Ina Scot vinner travtävlingen Prix d'Amérique 1995: ”I den tävlingen kör bara hingstar med tuffa manliga kuskar. Här kom ett sto från Sverige som kördes av en tjej (Helen A Johansson). Jag hade refererat ett antal Prix d'Amérique tidigare och kände väl till banan. Helen var smart nog att ligga i rygg på favoriten Vourasie och jag såg tidigt, i ingången till sista kurvan att hade mycket kvar att köra med. Det var väldigt roligt att få uppleva”.

De sista åren på SR, omkring millennieskiftet, ansvarade Thomas även för ett antal andliga program. Och när raketerna sköt in det nya 2000-talet lämnade han radion för ett jobb med marknadsföring hos Stadsmissionen.

– GP gjorde en artikel med en rubrik som handlade om att jag gick från vinnare till förlorare. Men det stämde inte. Att få se folk i Johanneskyrkan, utslagna, narkomaner, få tillbaka sitt liv, det var en fantastisk upplevelse.

Hur växte ditt andliga intresse fram?

– Jag fascinerades av den katolska kyrkan och började gå dit redan under 70-talet. Jag pratade en hel del med prästen där, John McCormack, och han gav mig i sin tur inspelningar av en irländsk präst från Dublin, Pat Collins. Jag har fortsatt prata med dem och med Stefan Risenfors i Stensjökyrkan.

LÄS MER: Första fysiska högmässan: ”Det är helt fantastiskt”

Söker tro

Thomas Simson ifrågasätter dagens kyrka och anser att många väljer att gömma sig bakom ord och regler som skrevs för tusentals år sedan, utan att försöka översätta dem till 2021.

– Där är katolikerna bra. De läser en text och översätter den till hur det är att leva som människa idag. I Svenska kyrkan kan prästen säga ”Gud älskar alla människor”. Då är min första tanke – hur vet prästen det?

Vad tror du själv på?

– Att vi är andliga varelser och har ett behov av gud, eller något eller någon och att man själv, inte kyrkan, måste se till att man får den tron.

Thomas Simson tror att alla människor har ett andligt behov men att det kan uppfyllas på olika sätt – genom en predikan men likaså av musik, kultur, fiske eller fågelskådning.

För Tomas del handlar livet inte om att söka svar, utan söka tro – och att ta Zinja ut på nästa promenad.

Thomas Simson

Bor: I Hulelyckan, uppvuxen på Prytzgatan

Familj: Hustrun Inger, sönerna Magnus och Fredrik och deras respektive samt fyra barnbarn.

Yrke: Pensionär efter en lång tid på SVT och SR. Innan dess var han lärare på Almåsskolan och slutade sin yrkesbana på Stadsmissionen.

Meriter som reporter: Tre OS, två fotbolls-VM, alla handbollsmästerskap under 1990-talet, programledare och reporter för Tipsextra samt travexpert.

Intressen: Skriva musik, måla, spela golf och hunden Zinja.

Ladda ner vår nyhetsapp!

1. Sök på ”Mölndals-Posten” i AppStore eller Google Play.

2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.

3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.

4. Därefter påbörjas nedladdningen.

5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.

6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm bland dina andra appar.