En gång i tiden hade stadsprivilegier varit en eftertraktad förmån. En stad och dess invånare hade rättigheter, som omgivande landsbygd saknade. Så var det inte längre år 1921. En stad hade på den tiden fler lagar, förordningar och skyldigheter än en landskommun. Staden hade skyldighet att ordna vatten, avlopp, vägar och annat inom tätorten. Kort sagt, det var mer arbetsamt och kostsamt att leva under stadsprivilegier än utan.
Kvarnbyn blev municipalsamhälle
Mölndal var en fattig landskommun och invånarna ville inte ha fler utgifter. Inom landskommunen fanns Mölndals Kvarnby, en tätort med egna bestämmelser, nedskrivna i en byordning. Kvarnbyn kunde betraktas som ett slags municipalsamhälle men med färre och enklare bestämmelser än ett sådant. Länsstyrelsen ville dock att Kvarnbyn skulle bli ett municipalsamhälle med fler skyldigheter. Mölndalsborna förstod att detta skulle kosta pengar och arbete. De satte sig på tvären. Icke desto mindre blev Kvarnbyn och omgivande kvarter municipalsamhälle år 1912.
Länsstyrelsen ville reglera bebyggelseutvecklingen
Under 1900-talets första årtionden började egnahemsområden växa fram runt Göteborg, så även inom Fässbergs landskommun, där egnahemsområdena Sörgården (i Krokslätt), Toltorpsdalen, Solängen och Bosgården hade tillkommit och börjat utvecklas. Skulle kåkstäder utan vatten, avlopp och ordentliga vägar uppstå? Länsstyrelsen var oroad över utvecklingen och ville att Mölndal, alltså hela Fässbergs landskommun med Mölndals municipalsamhälle, skulle bli stad.
Mölndalsborna gjorde en uppoffring
Landskommunen och municipalsamhället var fattiga låglöneområden. Mölndalsborna var därför mycket betänksamma, men efter ingående överläggningar och utredningar beslöt man att göra länsstyrelsen till viljes och ansöka om stadsprivilegier. Detta skall ses som en uppoffring, gjord i god medborgaranda.
Den tidens förtroendevalda fick mycket mer att göra och fler ärenden att sätta sig in i, men arvoden utgick som regel inte på den tiden. Man arbetade utan lön för samhällets bästa. När skyldigheterna blev fler, blev utgifterna större. Mölndal tillhörde på den tiden de städer, som hade högst kommunalskatt.
Flertalet ledamöter i stadsfullmäktigeförsamlingen var löntagare med måttliga löner. Hade de lagt sin fritid på övertidsarbete och extraarbete i stället för på politiskt arbete och politiska uppdrag, hade de kunnat få en avsevärd förstärkning av sina inkomster, men de tänkte inte så utan ägnade sig istället åt ideellt samhällsarbete. De flesta fick inte mer än förstärkt samhälleligt anseende.
Att vara stadsfullmäktigeledamot var på den tiden ett fint förtroendeuppdrag, som medförde ökat anseende. Deras barn lär ha bemötts mer aktningsfullt i skolan av lärarna än andra barn.
Ett framgångsrikt arbete inleddes
Ett århundrade senare firade vi att den tidens Mölndalsbor i god medborgaranda var beredda att göra stora uppoffringar i skatter och eget ideellt arbete för att utveckla och förbättra sitt samhälle. 1920-, 1930- och 1940-talen var mycket kämpiga årtionden. Först på 1950-talet vände utvecklingen och Mölndal började då bli välmående ekonomiskt. Uppoffringarna var också en förutsättning för att Mölndal skulle kunna leva vidare som en egen stad eller kommun och inte införlivas med Göteborg. Men inte ens stadsblivandet avvärjde denna fara.
Under de följande årtiondena dryftade man ibland frågan, om Mölndal inte borde införlivas med Göteborg. I Toltorpsdalen och Krokslätt tyckte många, att åtminstone deras stadsdelar borde införlivas med Götastaden. Under 1950-talet blev som sagt Mölndal en välmående stad rent ekonomiskt.
År 1971 gick Mölndal samman med Kållered och Lindome. Därmed blev kommunens yta betydligt större, och folkmängden ökade samtidigt. Ett långvarigt och mödosamt arbete hade krönts med framgång. Mölndal hade blivit en stor, välmående, folkrik och livskraftig kommun.
Vad vill du läsa om?
Under vinjetten Arkiverat djupdyker vi i arkiven och hittar kända och okända guldkorn från Mölndal, Lindome, Kållered och Hällesåker. Arkiverat är ett samarbete mellan Mölndals-Posten och Mölndals hembygdsförening, Kållereds hembygdsförening, Föreningsarkivet, Lindome hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla oss och tipsa!
LÄS MER:Klädet, stampen och den livsviktiga Mölndalsån
LÄS MER:Här är historiska bilder på Mölndal – och nya bilder från samma plats
LÄS MER:Mölndal 100 år – därför firar vi
