Vad är det som är så speciellt med Tommered, en gård långt ut i östra Lindome?
Det är en mycket gammal boplats, där man på ett litet område fortfarande kan se rester ända från järnåldern till nu av boende och mänsklig närvaro. Platsen är dessutom mycket naturskön och hyser stora naturvärden med skyddsvärda fåglar och växter.
Tommered namngivet i Jordaboken år 1592
Håkan Mattsson, som kände till Tommered och dessutom kunde tyda den riktigt gamla skrivstilen, har gjort ett stort arbete med att kartlägga samtliga hushåll from 1612 till modern tid. Han har tolkat de riktigt gamla mantalslängderna och övriga akter i arkiven. Det har varit till stor hjälp och glädje för oss som nu bor här.
År 1592 är första gången Tommered finns namngivet i Jordaboken.
Åtminstone fram till 1612 fanns här en gård i Tommered, belägen på området Töften. Denna gård försvann 1671. Då delades Tommered genom arv till tre gårdar, 1/3 mantal vardera. Dessa byggdes på rad söder om det som på kartan kallas Tommereds gamla bytomt.
Blir kronoskattehemman
Tommereds gårdar blir kronoskattehemman och beskrivs i Hallands landbeskrivning 1729 som lyder:
”3ne manhus. Byggningar behåldne. Himblighus finns intet. Ett portskiuhl behållet, 2ne ladulänger behåldne. Humblegård af 20 eller 30 stänger. 3ne små kåltäppor med trä och sten intäppte, kan med sten föbättras. Gärdsgårdarne dels af sten dels af trä.
Åckerjorden i medelmåttig ähring, ger 2 korn af ett, af bergsoug och fin mölla med mycken steen. Hemmanet svagt.
Fiske finns intet. En liten swaltekvarn till ringa nytta. Del i en oskattlagd sågkvarn, ock till ringa nytta. Del i sockneallmänningen af granskoug, skrint mulebete.
Nyligen köpt till skatte. Räntan till Cronan betalas. Bebos af 3ne medelst förmögne åboer.”
År 1816 verkställes storskifte i Tommered.
Första kartan över Tommered
År 1833 påbörjas och genomföres laga skifte. En karta med alla detaljer (bland annat alla murar och olika jordmån samt gårdarna) upprättas som den första nedtecknade kartan över Tommered.
Vid laga skifte fick gårdarna benämningen Tommered A, B och C. Skiftet genomfördes utan tvister och Tommereds yttre gränser behölls. Den mittersta av de 3 gårdarna, Tommered A, flyttades till gränsen mot väster.
Anders Persson (1822–1864) från Hällesåker 3 brukar jorden Tommered C från 1851. År 1856 köper han den och bygger år 1860 en gård i terrasser. Han gör bland annat ett modernt skovelhjul i bäcken, som driver ett tröskverk i ladugården.
Perssons gård brinner ner
Gustaf ”Gustaf på Höjda” Andersson föds år 1896 och är barnbarn till Anders Persson. Han berättar att man odlade upp 5 tunnland stenig mark. Två stenarbetare kom från Sätila. De hade 50 öre om dagen men höll sig med mat själva utom en kanna surmjölk som de fick. De anlade grunderna och de terrasser man fortfarande ser.
Gården har flera ägare, bland annat läraren Bramber, som köper Tommered B och C och anlägger en mönsterträdgård vid gården som man fortfarande ser rester av.
1914 brinner Anders Perssons gård ner och hustrun på gården avlider. Om detta kan man läsa i Vår Bygd 2017.
I Tommered fanns 4 torp varav Stenhultet, Höjden och Hägnaden fortfarande finns kvar. Av torpet Lyckan finns bara grundstenarna. Om dessa kan man läsa i boken Torp, stugor och backhus i Lindome (Torpgruppen Lindome hembygdsgille).
Genom Tommered löper en uppmärkt natur- och kulturstig med start vid Börjesgården. Ta med fika i vitsippstid och gå den, så får du en mäktig naturupplevelse!
Vad vill du läsa om?
Under vinjetten Arkiverat djupdyker vi i arkiven och hittar kända och okända guldkorn från Mölndal, Lindome, Kållered och Hällesåker. Arkiverat är ett samarbete mellan Mölndals-Posten och Mölndals hembygdsförening, Kållereds hembygdsförening, Föreningsarkivet, Lindome hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla oss och tipsa!
LÄS MER:Anrika Lackarebäcks gård blev familjen Boyes sommarnöje
LÄS MER:Åratal av arbete har banat väg för rinnande vatten i Mölndal
