I äldre tid hade man brunnar ute på gårdarna. I Kvarnbyn fanns både källor och brunnar här och var, men man kunde vara tvungen att gå långt för att hämta vatten, och vattenådrorna var ofta svaga.
På norra sidan om Mölndalsfallen fanns Smekälla, Store-Augusts källa, Örns källa, Kockens källa och Hulans källa. Uppe vid Boråsbanan låg Rallarekällan. På södra sidan om fallen fanns Lompekällan (vid Götaforsliden 16) och Sjukhusets källa (vid Norra Forsåkersgatan 19). Dessutom fanns brunnar här och var. Vid nuvarande Brunnsgatan på Ryet bodde ”Sara ve brunn”. I hennes brunn fick folk hämta vatten. Det hände också att man tog vatten ur Mölndalsån ovanför fabrikerna, men vattnet var inte bra.
Vattenledningar fanns även i äldre tid
John Hall på Gunnebo lät anlägga en vattenledning från Kikås Långvatten (även kallat Södra Långvattnet) till Gunnebo för att få vatten till sin fontän, men vattenledningen blev snart fördärvad. I Gunnebo slott fanns för övrigt ursprungligen en brunn inne i slottet, men denna vattenåder har senare dränerats bort.
Familjen Roy i Kvarnbyn hade låtit anlägga en vattenledning från Grevedämmet fram till sin kvarngård, där vattnet rann upp i ett vattenkar. Här fick även allmänheten hämta diskvatten och tvättvatten. Från en brunn på Ryet gick en vattenledning ner till Yngeredsfors disponentbostad. Försörjningshemmet Kärra Hökegården hade likaså dammar på höjderna ovanför gården. En vattenledning förde vattnet ner till försörjningshemmet. I Krokslätt anlade Krokslätts Fabriker ett dämme, som fångade upp vatten från Safjället. Här fick man bra vatten till fabrikerna och arbetarbostäderna.
Vattenverk och vattenledning kom 1915
Alltifrån 1897 dryftades frågan om en vattenledning i Mölndal. År 1915 kunde en sådan tas i bruk. Genom en fördämning hade man höjt vattenståndet i Kikås Långvatten. Härifrån rann vattnet i en ledning till bassänger på Glasberget, där det renades och gick vidare i ledningar till hushållen. Vattenledningen gick fram till ”Örgryte kommuns gräns” och omfattade alltså även Krokslätt.
Kikås Långvatten är dock inte någon stor vattentäkt. Redan 1921 hade man anlagt ett andra vattenverk för Mölndal vid Lackarebäcks Långvatten (även kallat Norra Långvattnet). Från en pumpstation vid Gunnebobro kunde man pumpa upp vatten från Ståloppet (det vill säga Mölndalsån mellan Stensjön och Rådasjön) till Lackarebäcks Långvatten alltifrån 1932.
En annan pumpstation vid Grevedämmet pumpade upp vatten från Mölndalsån till bassängerna på Glasberget. År 1994 tillkom en pumpstation vid Rådasjön. Därifrån pumpades vatten till Lackarebäcks Långvatten. Pumpstationen vid Gunnebobro blev dock kvar som reserv.
Vattenverket vid Kikås Långvatten lades ner 1984, men vattenverket vid Lackarebäcks Långvatten byggdes om och var färdigt 1995.
Göteborgs stads vattenverk i Mölndal
År 1968 tillkom Göteborgs vattenverk i Lackarebäck. Härifrån kommer mer än hälften av det vatten som Mölndalsborna använder. Vattnet tas från Göta älv. Mölndalsån och Göta älv är nu de viktigaste vattentäkterna.
Mölndals utmärkta källsjöar ger inte tillräckligt med vatten för nutidens väldiga behov. Mölndal och Göteborg samarbetar alltså mycket nära vad gäller vattenförsörjningen.
Vad vill du läsa om?
Under vinjetten Arkiverat djupdyker vi i arkiven och hittar kända och okända guldkorn från Mölndal, Lindome, Kållered och Hällesåker. Arkiverat är ett samarbete mellan Mölndals-Posten och Mölndals hembygdsförening, Kållereds hembygdsförening, Föreningsarkivet, Lindome hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla oss och tipsa!
LÄS MER:Fynden på Grevedämmet minner om eleverna på skolan
LÄS MER:När Mölndal fick sina stadsprivilegier
LÄS MER:Johanna Larsson var den första utbildade barnmorskan i Kållered
LÄS MER:Travtränarfamiljen Norberg – Peter gick i pappas fotspår
