Travtränaren Uno Norberg (1931-2017) hade många framgångar på Åbyfältet. Att vara framgångsrik är dock inte detsamma som att vara rik. Summorna var för den tidens människor höga, men omkostnaderna för ett travstall var skyhöga. Inkomsterna föll dessutom ut högst oregelbundet. Det räckte inte med skicklighet. Man måste också ha tur. Uno Norberg hade mycket av bådadera.
Spännande spel om Irrwind
Unos mest kända hästar hette Irrwind och Happy Winner. Spelet om Irrwind kom att bli lika uppmärksammat som spelet på hästen. Saken var den att ägaren var skyldig staten 36 000 kronor i skatt. Kronofogden tog Irrwind i beslag och bjöd ut hästen till försäljning, för att staten skulle få in sina skattepengar. Uno Norberg var ledsen för att han kanske skulle förlora denna framgångsrika häst.
Vad som hände före auktionen fick allmänheten inte veta, men när auktionen skulle hållas infann sig Uno Norberg som ombud för ett konsortium. Utgångsbudet var 50 000 och priset höjdes med 5 000 åt gången. Uno Norberg stod som segrare till slut och hade då bjudit 90 000. Ägarförhållandena var inte desamma efter auktionen som före, men Uno Norberg skulle även i fortsättningen ha hand om denna framgångsrika häst.
Evelina sprang in mycket pengar
En av Unos framgångsrikaste hästar var stoet Evelina. Hon räknades som en riktig ”problemhäst”, men Uno fick fason på henne, och med henne vann han 100 000 kronor. För en travtränare var 100 000 kronor i prispengar på den tiden en drömgräns.
Tecknaren Bong ritade en stor teckning av Uno, den rara Evelina med långa ögonfransar, den stora penningpåsen på sulkyn och jublande människor. Evelinas ägare hade beställt denna triumfatoriska teckning och lät inrama konstverket. En avfotografering av den färglagda teckningen finns i sonen Peter Norbergs fotosamling.
”Lita på honom i slutstriderna”
Uno Norberg hade en märklig förmåga att få ut det mesta och bästa ur sina hästar. Under rubriken ”Lita på honom i slutstriderna” (Göteborgs-Tidningen 16 februari 1973) skriver den legendariske travjournalisten P. O. Ekelund:
”Uno Norberg är kusken som sällan tar stryk i en slutstrid om han har fått sitta i spets och bestämma tempot med sina hästar. Han har en särdeles förmåga att kunna spara en gnutta reservkraft fram till upploppet – och han är en mästare då det gäller att få hästarna att plocka fram den där lilla reserven sista tiotalet meter!
Det är inga yviga gester med spö och tömmar när Uno kör sin specialfinish. Han jobbar som en liten aktersnurra bakom hästen – och det brukar resultera i seger, även om det ibland vill till målfoto för att fastslå resultatet.”
Barfota hästar
En orsak bakom segrarna var att Uno Norberg visste vad som var bäst för hästarna. Han körde bland andra travhästen Peter Rodney och kom en dag på tanken att köra hästen utan hästskor.
”Vi försöker med 'Donkeyman-balansen'”, sade Uno.
Donkeyman var en annan travhäst som ibland kördes, som man sade ”barfota”, det vill säga utan hästskor. Alla fyra skorna togs av, och Uno Norberg vann!
På Åby träffade han många människor. Ett år besökte Göteborgs Lucia travbanan strax före avfärden till Helsingfors. Hon delade ut pris i dagens signaturlopp, som hette just Luciapokalen. Vinnare blev Speedy Nips, körd av Uno Norberg. Så kom det sig att tidningsläsarna fick se Uno tillsammans med Göteborgs Lucia och hästens ägare på samma foto. En annan gång fick man se honom tillsammans med Thore Skogman. De visade glatt upp varsin pokal. Uno hade vunnit Lisebergspokalen med Irrwind, och Skogman hade vunnit stjärnloppet med Pearl Bulwark, som för övrigt tränades av Uno. Efter den segern åt Thore Skogman middag hemma hos Norbergarna. Vissa lopp kördes av kändisar för att roa publiken, och bland dessa kändisar var alltså Thore Skogman.
Varmhjärtade minnesord
Uno Norberg fick många uppskattande minnesord. Så här kunde det låta: ”Uno var en duktig tränare och väldigt omtyckt. Det jag främst fascinerades av var att han alltid hade så mycket folk omkring sig. Det var liv och rörelse runt hans stall hela tiden. Oftast satt folket i fikarummet och spelade kort medan Uno var ute och tränade hästarna. Han var framför allt en duktig spetskusk och gladde många genom sin trevliga och lättsamma attityd”, minns Åbytravets Sören Englund.
Kristofer Jakobsson skriver: ”Uno var under många år en mycket omtyckt proffstränare på Åby och efter att han lämnat in sin licens var han dagligen delaktig i sonen Peters stall. Han missade sällan en tävlingsdag på Åby under sin livstid och hade alltid nära till skratt. Under min tid som student på Åby Travgymnasium kunde man alltid titta förbi hos Stall Norberg där historier från alla världens hörn levererades. Man lämnade alltid stallet med ett leende på läpparna och så är mitt minne av dig. Vila i frid Uno!”
LÄS MER:Historien om Norbergarna – en travtränarsläkt från Balltorp
LÄS MER:Stjärnkusken Robert Bergh flyttar tillbaka till Åbytravet
LÄS MER:Börje köpte Åbys gamla startbil – nu visar han upp den på bilträffar
LÄS MER:Häst tävlade utan skor på Åbytravet – tränare åtalas för djurplågeri
