Politikerna i Mölndals kommun har nyligen valt att höja sina egna löner till att utgå från 125 procent av riksdagsarvodet. I praktiken innebär det att kommunstyrelsens ordförandes lön 2026 lär uppgå till 101 750 kr i månaden, medan de övriga kommunalråden hamnar på riktigt saftiga löner de med. Kostnaden för politikernas löner med avgifter inräknade och deras privilegier (fika, fallskärmar, pensioner, konferenskostnader) lär hamna på en bra bit över 20 miljoner per år.
Det är en summa motsvarande den planerade besparingen på att lägga ned Bosgårdsskolan och delar av Fässbergsskolan två gånger om eller motsvarande ett lönelyft för kommunens vårdbiträden eller undersköterskor med cirka 2 000–3 000 kronor extra i månaden.
Politikerna själva säger att höjningarna är nödvändiga för att deras löner ”legat så extremt lågt”, det vill säga på 78 500 kronor i månaden. Vidare menar man att 125 procent av riksdagsarvodet är motiverat då kommunpolitik är "ett oerhört mycket tuffare jobb (...) än att vara riksdagsledamot”, då man ansvarar för en så stor kommun med så många invånare och anställda. Ska vi tro på detta ska vi också tro på att kommunpolitik i Mölndal är ett tuffare jobb än kommunpolitik i Göteborg, där arvode för kommunstyrelsens ordförande kommer landa på en lägre nivå än motsvarande i Göteborg, där man dessutom nyligen föreslagit att frysa politikernas löner.
Snacket om det ”tuffa jobbet” sticker extra mycket i ögonen när personal i förskolan larmar om för stora barngrupper, vikariejakt och brist på planeringstid samtidigt som omsorgspersonal larmar om stress och underbemanning.
Politikernas ”kompetens” förtjänar helt enkelt inte att belönas med de här groteskt höga lönerna, faktum är att de höga lönerna bidrar till att i stället locka inkompetens och en massiv expansion av byråkratin.Ta bara det faktum att om man jämför den kommunala lönelistan från januari 2025 med lönelistan januari 2026 så har man gått från 18 till 24 kommunikatörer, vilkas jobb är att kommunicera åt politiker och chefer.
Politikerlönerna kan sparas in på för att stärka välfärdens finansiering, men inte minst är det en demokratifråga. Det krävs nytt blod i lokalpolitiken som hungrar efter ansvar och drivs av hedern och äran i det demokratiska mandatet, inte av bekvämlighet och feta löner.
Anders-William Berg, ordförande för Mölndalslistan, Mölndals lokalparti
