Till att börja med gjorde föreningens namn mig nyfiken. ”Odd Fellows”, vad handlade detta om? Jag kollade i arkivet och talade med damklubbens före detta ordförande Astrid Westerdahl för att gräva upp klubbens hemligheter!
Vad är Odd Fellows?
Odd Fellows-ordern tros ha grundats senast tidigt 1700-tal i Storbritannien, möjligtvis som en ömsesidig hjälporganisation för människor som tillhörde yrken som inte var tillräckligt stora för att kunna forma egen skrån. Det finns dock även lite mer fantasifulla berättelser om att ordern går tillbaka till forntidens Babylonien.
Trots många splittringar, växte ordern och spred sig till USA. Där skedde ytterligare en till splittring som ledde till bildandet av Independent Order of Odd Fellows år 1842. Man blev sedan det första i sitt slag att inkludera (vita) kvinnor 1851, när Rebeckaloger startades.
Hela sällskapet har nu cirka 600 000 medlemmar i 26 länder och är särskilt stark i Sverige, med cirka 160 loger och ungefär 40 000 medlemmar. Den första logen i Sverige grundades i Malmö 1884 och den i Mölndal kallades för Brödraloge 127 i Kvarnby och grundades 1954.
Damklubbens början som lokal hjälporganisation
Damklubben var inte en Rebeckaloge. Klubbens ändamål var ”att idka vänskaplig samvaro och i mån av tillgångar hjälpa gamla och sjuka samt andra i samhället” och den var öppen för kvinnor vars makar var invigda i logen. Första mötet hölls på restaurang Gillet den 19:e mars 1956. Man beslutade då att den sociala verksamheten skulle bestå av utdelning av medel till behövande äldre samt till Länkarna (Kamratförening Länken i Mölndal), en förening för människor som har haft problem med missbruk.
I protokollen kan man läsa att klubben delade ut matkorgar till behövande pensionärer och senare blommor och tårtor till boende på åldershem varje jul. Längre fram skänktes pengar direkt till goda ändamål.
Underhållning och bildning
För att locka medlemmars intresse ordnades många olika aktiviteter som oftast leddes av medlemmarna själva eller deras makar. Under 1950-talet avslutade mötena med sådant som kåserier, diktuppläsning, musik, supé, enkelt handarbete, korgflätning och bastflätning, föredrag om familjen och dess ekonomi, samt make-up och frisördemonstrationer.
Möten hölls på olika platser under de första åren: Odd Fellows-huset på Vasagatan (Göteborg), Folkpartilokalen på Frölundagatan, Röda Korsets lokal på Björkåsgatan, restaurang Uttern och på Gunnars restaurang.
Man hade också utflykter, oftast till Liseberg teater, samt årliga modevisningar med vår- och sommarkläder från Kettys damkonfektion och med klubbens medlemmar som modeller.
Från de ursprungliga 15 medlemmarna steg antalet och var som högst vid 1960-talets slut med 59 medlemmar, men redan på 1970-talet fanns det en oro för att det inte fanns tillräckliga många aktiva medlemmar för att fortsätta.
Vändpunkt 1974
Styrelsen satsade hårt för att öka engagemang och gjorde ett tema ”Europa runt 1974”. Föreningen hade alltid varit intresserad av andra länder och föredragen och bildspelen hölls ofta med anledning av utlandsresor. Nu lanserade man konceptet att låta ett europeiskt land sätta sin prägel på ett helt möte (mat, seder och bruk).
Modeuppvisningen hade franskt tema, en utflykt arrangerades till Danmark och mötena ”hölls” i Sverige, Italien, England, Österrike och Tyskland (ett i Västtyskland och ett i Östtyskland).
”Besöket” i England, till exempel, hölls på Hantverkshuset och föredragshållare var Olive Häggmark, som var uppvuxen i Cotswoldsområdet. Hon visade film och kåserade om sitt hemland. De åt en engelsk plommonkaka till kaffet och föreningen hade köpt in en engelsk bricka och teburk för utlottning.
Trots detta, var styrelsen orolig att så få medlemmar deltog i klubbens arbete. Vid novembermötet diskuterades om föreningen skulle fortsätta. Färre medlemmar är vanlig dök upp och styrelsen tyckte att det visade att större delen av medlemmarna inte brydde sig om klubbens öde.
Ordföranden Ulla Indebetou lyckades övertala styrelsen att göra ytterligare ansträngningar, men var inte beredd att fortsätta som ordförande och 1975 fick man inte heller någon sekreterare. Medlemmarna informerades om att det härmed inte skulle hållas protokollförda sammanträden, utan träffar skulle hållas för nöjet i att träffas.
Ny riktning
1976 tog Astrid Westerdahl ansvaret att bli ordförande. Man började träffas på Hantverkshuset, Södra Holtermansgatan 2, ägt av Mölndals industri- och hantverksföreningen.
Vi har inte arkivmaterial från 1979, men Anna-Britta Lenander var kassörska då och minns att damklubben skänkte 20 000 kronor till Sahlgrenska sjukhusets njurfonden i samband med brödralogens 25-årsjubileum.
Protokoll från 80- och 90-talet visar ett fortsatt intresse i utlandsresor med föredrag från länder på varje kontinent, men antalet medlemmar föll till 22 stycken år 1994, med i genomsnitt 10 närvarande på mötena.
Mat och prat
Från 1990-talet blev träffarna helt informella och alltid i någons hem. Verksamhetsberättelserna beskriver, i detalj, maten som avnjöts under träffarna och ibland med referat från om vad som avhandlats under kvällarna. Efter 14 rader om mat och dryck hos Gunnel Bengtsson, vid marsmötet 2002, skrevs två rader till om resten av kvällen: ”Som vanligt gick tiden fort under mycket prat och många glada skratt.”
2004 var antalet medlemmar nere vid 11, varav 6–10 kom till mötena, men det var livliga tillställningar. 2005 hölls det engagerade samtal om ”ishockeyspelarnas sex-skandal”, väskryckningar, antikvitetsvärdering på Alberts torg (utförd av Antikrundans profiler), flyttandet av torgets trogna grönsakshandlare, de vansinniga sjukvårdsköerna och så vidare. Man delade även många personliga berättelser som visade mycket självdistans.
Vid slutet av 2012, med nio medlemmar kvar, skrev man så här: ”Vi pratade om bankerna, som inte vill handskas med pengar längre i och med vår tilltagande ålder- och skröplighet, som gör att vi måste lägga ner klubben efter dessa 57 år.” Det sista årsmötet hölls hos Astrid 20 februari 2013.
Det som blomstrade i föreningen verkade vara socialt umgänge och god mat! Det var kanske därför medlemmarna var eniga att inte lägga ner den tills de var tvungna.
Och herrarna?
Logen hade problem med att hitta lokal i Kvarnbyn och de träffades oftast i Odd Fellows huset på Vasagatan. 2021 uppgick man i en annan loge inne i Göteborg och därmed var deras tid som självständig organisation över.
Vad vill du läsa om?
Under vinjetten Arkiverat djupdyker vi i arkiven och hittar kända och okända guldkorn från Mölndal, Lindome, Kållered och Hällesåker. Arkiverat är ett samarbete mellan Mölndals-Posten och Mölndals hembygdsförening, Kållereds hembygdsförening, Föreningsarkivet, Lindome hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla oss och tipsa!
LÄS MER:Kvarnbynatta läggs ner – festivalen Way out south ersätter
LÄS MER:Bildspecial: Så såg Mölndals centrum ut på 90-talet
LÄS MER:Bilder från förr: Så har Brännås sett ut i olika tider
