Jag har i två artiklar (Mölndals-Posten 2022-10-27 och 2022-12-05), försökt att skildra idrottsrörelsens framväxt vid förra sekelskiftet, och man stod ju inför många utmaningar. Det handlade dels om sådant som tränings- och tävlingsplatser, dels om ekonomi och inte minst det logistiska kring idrottsutövandet. Hur löste man detta? Svaret är som alltid: genom samverkan.
Som ofta när man vill beskriva tidig idrottshistoria i Mölndal så hamnar du hos vår granne i norr: Göteborg.
Göteborgs Idrottsring
Den 28 augusti 1917 träffades representanter från tio ”lite mindre” idrottsföreningar i Göteborg med omnejd. Man ville diskutera möjligheten av att arrangera en stafettävling. Där fanns föreningar som Logen Manhems IF, Redbergslids IK, IK Surd (en idrottsförening för dövstumma), men även den året tidigare bildade Fässbergs IF. Efter ytterligare några möten mynnade det ut i bildandet av Göteborgs Idrottsring den 12 november 1917 med syfte att anordna tävlingar, enskilda och i serieform. De tio grundarföreningarna var, förutom de ovan nämnda även: Olskrokens IS, Hagadals IF, IK Göta, IK Virgo, Hisingstads IS och Majornas IK.
I den nybildade styrelsen återfanns två personer med Mölndalskoppling. Det var ordförande Thorwald Lund (1893–1937) och Verner Björnram (1894-1957), båda verksamma i Fässbergs IF.
När Göteborgs Idrottsring firade sitt tioårsjubileum år 1927 hade 50 föreningar hunnit vara anslutna och av dessa återstod då 29. Förutom Fässberg ingick då även IF Fellows, Krokslätts FF och Mölndals Gymnastik- och idrottssällskap.
Innan vi tar spårvagnen söderut så skall vi kort titta på vad mölndälingarna gjorde i denna krets. Vi börjar med Fässbergs IF. FIF deltog med framgång i ringens tiokamper 1917 och 1918 (friidrott/allmän idrott) och slutade båda gångerna trea. Man deltog från 1925 även regelbundet i ringens friidrottsserie och spelade bandy i ringens serie. Fellows som jag tidigare skrivit om, spelade bandy.
Mölndals Idrottsring
I Mölndal var intresset också stor, men det var brist på tränings- och tävlingsanläggningar och i Mölndal suktade man efter en representativ idrottsplats. 19 januari 1933 bildades, på stadens initiativ, en kommitté för att utreda idrottsplatsfrågan. Ordförande för dess styrelse var Theodor Nilsson (omskriven i Mölndals-Posten 2021-11-03) som detta år också kom att bli invald i riksdagen.
Den 2 februari samma år bildades även Mölndals Idrottsplatsförening, även den med Theodor som ordförande.
Idrottsföreningarna i Mölndal hade följt och i viss mån även deltagit i Göteborgs Idrottsrings verksamhet och nu ville man ha något liknande. På initiativ från Mölndals Gymnastik- och idrottsförening samlades man därför 15 december 1933 på Café Godhem på Kvarnbygatan (som fungerade som AB Papyrus personalmatsal under många år), i syfte att undersöka intresset av att bilda en samorganisation:
”M.G. & I.S har åt en komite på trenne personer inom föreningen uppdragit att söka få till stånd någon gemensam organisation för tillvaratagandet av gymnastik & idrottsföreningarnas gemensamma intressen, såväl när det gäller att organisatoriskt genomföra ett idrottsevenemang inom staden, som att gentemot andra såväl kommunala institutioner m. fl. hävda föreningarnas rätt och för övrigt föra dess talan…”
Kommittén hade flera idéer kring vad en ny organisation skulle kunna syssla med såsom att administrera och arrangera alla gemensamma gymnastik och idrottstävlingar i Mölndal, att ansöka om kommunala bidrag, samordna statistik, samt att tillsammans med Mölndals Idrottsplatsförening sköta organisationen av verksamheten på den planerade idrottsplatsen (Kvarnbyvallen).
På mötet deltog ombud från följande föreningar: Mölndals SK (omskriven i Mölndals-Posten 2020-11-19), Fässbergs IF, GOIF Zephyr (omskriven i Mölndals-Posten 2022-04-28), Papyrus Arbetares Gymnastikförening, Mölndals AIK, Solängens IK, Mölndals J.U.F, Mölndals Gymnastik och idrottssällskap, Mölndals Boxningsklubb, Mölndals Brottarklubb och Mölndals Simsällskap (MSS). De representerade svarade enhälligt ja på frågan om att bilda en samorganisation och en interimsstyrelse tillsattes. Interimsstyrelsen bestod av Gösta Sommar (Mölndals Sportklubb), Torsten Kjellman (Fässbergs IF), Ivar Dahlberg (Papyrus), Algot Klämberg (Mölndals AIK) Karl Bergman (Mölndals GOIS) som sammankallande. Man fick bland annat uppdraget att skriva ihop förslag till stadgar som skulle sändas ut till stadens idrottsföreningar.
Den 15 februari 1934 slöt ombud från 21 föreningar upp i Lilla Salen i Kommunalhuset vid Gamla Torget. Man beslutade enhälligt att gå på interimsstyrelsens förslag rörande namn: Mölndals Idrottsring. När det gällde stadgarna så godkändes de med ändringsförslag. En punkt ledde till omröstning. Förslaget från styrelsen var att varje förening skulle ha en röst, men vid mötet lades ett motförslag där man skulle ha en röst per 25 medlemmar (lite i samma anda som tidigare system inom politiken). Styrelsens förslag vann. Den första styrelsen fick följande sammansättning: Algot Klämberg (ordförande) Ivar Dahlberg (kassör), Gösta Sommar (sekreterare), Gustav Thorsson, Karl Björk, Carl Bergman, Edla Johansson, suppleanter Gösta Brandberg och Algot Fredriksén. Gösta Brandberg ersatte Gösta Sommar under perioden.
Kvarnbyvallen
Den 9 juni hölls ett möte mellan Mölndals Idrottsplatsförening och Mölndals Idrottsrings styrelser. Man beslutade bland annat om programmet för invigningen. Det var mycket praktiskt som skulle ordnas och man fick ta in extra arbetskraft. Flaggstänger skulle lånas av AB Papyrus och de svenska flaggorna fick Slottsskogsvallen bestå med. Hälsningstalet skulle hållas av Theodor Nilsson och invigningstalet skulle hållas av Hans Kungliga Höghet kronprins Gustaf Adolf. Det hela skulle sedan avslutas med supé för dignitärer och medverkande arrangörer. Notera dock klädkoden: vardagsdräkt. Invigningen skedde 15 juli 1934, men det är en annan historia.
De första åren
1934 deltog Mölndals SK och Mölndals GoIF i Frölundaalliansen terränglopp. Ringen anordnade fem tävlingar, bland annat tävlingarna vid Kvarnbyvallens invigning, Mölndalsmästerskap i Allmän idrott, stafettävlingen Mölndal runt, ett landsvägslopp och en gångtävling. Samtliga dessa tre sista med start och målgång i Mölndals Folkets Park.
Ett antal vandringspris tillskapades under året, bland annat Kvarnbykanan som skänkts av Bröderna Pettersson. Detta pris skulle sedan tillfalla Idrottsringen efter att ha fått sin femte inteckning. Prisutdelningen vid mästerskapet i allmän idrott hölls för övrigt på Restaurang Gillet, men man var missnöjd, då uppslutningen var dålig.
En annan evig fråga för idrottsrörelsen är tillgång till träningslokaler. Under året drev man förhandlingar med Folkskolestyrelsen som ville fördubbla hyran för hyra av gymnastikhallarna. Folkskolestyrelsen visade sig mycket motståndskraftig mot Ringens argumentation så då gick man i stället in med ett äskande om 2 000 kronor (utöver de 500 kronorna som söktes årligen från gymnasterna). En annan fråga man ville driva var befrielse från nöjesskatt på arrangemang som inte genererade mer än 300 kronor, men man gjorde bedömningen att det var otaktiskt att driva detta samtidigt som man förhandlade om gymnastikhallarna.
En tredje sak som bedömdes vara angelägen var möjligheten till inomhusträning och av den anledningen skickade man in en skrivelse till AB Åbyfälten angående anläggande av Idrottens hus. Idrotter i fokus var boxning, brottning och fotboll.
År 1935 bestod styrelsen av Karl Bergman (ordförande), Gustav Thorsson (vice ordförande), Ivar Dahlberg (kassör), Gösta Brandberg (sekreterare), Lars Carlsson (vice sekreterare), Algot Klämberg och Felix Gustavsson. Suppleanter: Britta Strömvall och Konrad Johansson.
Man höll möten med AB Åbyfälten rörande idrottshuset och förhandlingarna verkade lovande, men luften gick lite ur det hela då det planerade ridhuset som skulle ligga i anslutning till huset, i stället hamnade i Göteborg.
Socialminister Gustav Möller besökte Mölndal
Detta år besöktes Mölndal av socialministern, Gustav Möller, som inte uteslöt att staten skulle kunna bidra på något sätt. Det blev dock så att Drätselkammaren utsåg en kommitté bestående av tre politiker, två representanter från Idrottsplatsföreningen och två från Idrottsringen.
Detta år anordnade man sex tävlingar. I Mölndalsmästerskapen i Allmän idrott tog Mölndals SK hem alla grenar utom diskus. Man hade Mölndalsmästerskapen i terränglöpning, Mölndal runt (stafett) och man anordnade även Idrottens dag. En särskild insats gjorde organisationen även genom att anordna en fotbollsmatch där intäkterna gick till de arbetslösa i staden. För detta fick man mycket uppskattning. Till och med Göteborgs Distrikts Idrottsförbund kände behov av att höra av sig särskilt för att tacka för ringens fina verksamhet.
Hur gick det då med gymnastikhallarna? Nja, frågan löstes inte under året och det var svårt med träningstider, men man nådde ett gott resultat rörande nöjesskatten. Mölndals stad gick med på att befria arrangemang upp till 200 kronor och att endast beskatta den överstigande delen.
Mölndals Idrottsring kom sedan att spela en viktig roll även i fortsättningen, men det är en annan historia och svaren finns i arkivet. Där kan man bland annat läsa om hur kommunalborgmästaren orsakade en rejäl fördröjning av byggandet av det efterlängtade idrottshuset. På återhörande!
Vad vill du läsa om?
Under vinjetten Arkiverat djupdyker vi i arkiven och hittar kända och okända guldkorn från Mölndal, Lindome, Kållered och Hällesåker. Arkiverat är ett samarbete mellan Mölndals-Posten och Mölndals hembygdsförening, Kållereds hembygdsförening, Föreningsarkivet, Lindome hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla oss och tipsa!
LÄS MER:Blåbandsrörelsen gjorde stor succé i Mölndal
LÄS MER:Soab i Mölndal blev viktiga i tillverkningen av PAS – ett läkemedel mot tuberkulos
LÄS MER:Berg i dagen – när Mölndal beskogades igen
LÄS MER:Handbollsklubben BK Randi gjorde succé direkt – är de Mölndals första allsvenska lag?
