Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

1/17

Mölndal 100 år – därför firar vi

Jubileumsflaggorna vajar utanför Stadshuset och festprogrammet har trillat in i brevlådan, Mölndalsdagarna närmar sig med stormsteg. Vad är det vi firar egentligen? Anledningen kan stavas avlopp och reningsverk.

Backar vi tillbaka drygt 100 år i tiden hade Fässbergs socken blivit relativt tätbefolkad med dåtidens mått mätt. På höjderna runt industrierna i Kvarnbyn och Krokslätt klängde kåkarna. Men bostadsstandarden var sisådär och med vägarna var det ännu värre. Något behövde göras. Efter att ha synat olika alternativ landade man i att ansöka om stadsprivilegier.

Det var inte särdeles attraktivt på den tiden eftersom privilegierna mest innebar utgifter. Men Länsstyrelsen var bekymrad och Mölndalsborna tog sitt ansvar. Det tog ett drygt år innan ett positivt svar kom men på tolvslaget nyårsafton 1921 sköts det salut för den nya staden.

Mölndal fick en svår start

Starten blev tuff. Idag har invånarna en medelinkomst över riksgenomsnittet. När ansökan skickades in till Kunglig majestät den 3 augusti 1920 var visserligen majoriteten arbetare med låga löner, men skatteunderlaget såg ändå lovande ut.

Vid horisonten hopade sig svarta moln i form av en annalkande internationell lågkonjunktur som berodde på omställningen från krigsekonomi till fredsekonomi. Bara ett par månader efter ansökan, i oktober 1920, började arbetslösheten bre ut sig i Sverige. Vintern 2021 var den uppe i 35 procent bland män i arbetsför ålder. Två branscher som drabbades extra hårt var den exportinriktade pappersindustrin samt textilindustrin, det vill säga de största arbetsgivarna i Mölndal. I början av 1920-talet hade Papyrus 1 000 anställda. Hela Mölndal hade 12 000 invånare.

Familjen gjorde reklam

Dåtidens a-kassa var att erbjuda hårt och dåligt betalt nödhjälpsarbete. Ett sådant var att bygga en väg genom Toltorpsdalen. När den var klar 1923 startades en busslinje från kyrkan i Mölndal till Hvitfeldtsplatsen i Göteborg via Toltorpsdalen. Bussbolaget stötte dock på patrull, folk vågade inte åka med de nya bussarna. Men en driftig man kom på en reklamkupp. Han lät sina familjemedlemmar agera passagerare och spred ut dem på fönsterplatserna för att visa att bussen inte var något att vara rädd för.

Både de nya och gamla vägarna behövde unika vägnamn. I Kvarnbyn hade varje kvarter eller rote en beteckning men i Toltorpsdalen och Bosgården var det lite vilda västern, vilket gjorde att de som skulle kräva in skatt inte alltid hittade rätt. Lars Gahrn har rett ut hur det gick till när Mölndal fick sina vägnamn i en gedigen bok. Gruppen som arbetade fram ett förslag gjorde det inte bara för existerande utan också kommande vägar. En del av de planerade vägnamnen har faktiskt ännu inte använts.

Stadsingenjör kallades in

Det hänger ihop med att allt i den första stadsplanen inte har förverkligats. När Mölndal fick sina stadsprivilegier var bebyggelsen utspridd, den hade inte växt upp som årsringar runt en kärna som i många andra städer.

Uppdraget att skapa den första sammanhållna stadsplanen gick till Albert Lilienberg som var förste stadsingenjör i Göteborg. Han tänkte sig en trädgårdsstad där låga slutna kvarter skulle anpassas efter terrängen. På innergårdarna skulle trädgårdar prunka.

En av hans planer var en magnifik allé mellan den blivande Kvarnbyskolan (då Centralskolan) och ett nytt större stadshus där hela stadens administration skulle få plats.

Stadshusbygget sköts upp

Den skraltiga ekonomin gjorde att stadshusbygget fick skjutas på framtiden. Det fanns annat som hade högre prioritet, som rent vatten. Göteborgarna hade i nästan femtio år gnällt på vattnet i Mölndalsån. Länsstyrelsen hade utfärdat diverse förbud och utredningar men det dröjde innan något praktiskt gjordes och man slutade skicka avloppsvattnet rakt ut i ån.

Den nya staden byggde inte bara ett utan två reningsverk. Idag leds vårt avloppsvatten istället till Ryaverken på Hisingen. I gengäld får göteborgarna rent dricksvatten från Lackarebäcks vattenverk. Det ligger praktiskt taget granne med Mölndals vattenverk nedanför Norra Långevattnet.

Änder och bäver i Mölndalsån

Det föga smickrande epitetet ”landets mest förorenade vattendrag” är efter mycket arbete förpassat till historieböckerna. Idag kan man träffa olika änder och bäver under en promenad längs ån. Regelbundna besök av skarv skvallrar om att fisken är tillbaka.

Avloppsrör och stadsplanering låter kanske inte så glassigt, men när man tänker efter är det väl värt att fira. Varför inte med en promenad genom staden via några av platserna på bilderna?

LÄS OCKSÅ: Mölndalsdagarna bjuder på fullspäckat program

LÄS OCKSÅ: Tack för alla röster i Århundradets Mölndalsbo – den 4 juni ses vi under Mölndalsdagarna

LÄS OCKSÅ: Bli intervjuad av Mölndals-Posten under Mölndalsdagarna

Glöm inte att ladda ner vår nyhetsapp till din mobil: 

1. Sök på Mölndals-Posten i AppStore eller Google Play.

2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.

3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.

4. Därefter påbörjas nedladdningen.

5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.

6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm i mobilen bland dina andra appar.

Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.