Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Forskarteamet i Mölndal skapar tankestyrda proteser

För snart sex år sedan hyvlades Tonney Forsbergs arm av i en arbetsplatsolycka. Nu är han en av fem i världen som bär en tankestyrd robotarm, med teknik tillverkad av ett forskarteam med högkvarter i Mölndal.
TEXT: Anna Mattisson BILD: Anna Mattisson

Doktoranden Jan Zbinden justerar det sista i Tonney Forsbergs arm och skruvar fast den med en silverglänsande skiftnyckel. När han drar igång ett av dagens test funkar det direkt.

– Jag känner, säger Tonney medan han klämmer på tummen på sin konstgjorda arm.

Än så länge är det bara tummen i hans protes som har känsel, men tanken är att det ska utvecklas ännu mer. När Tonney vaknar om nätterna ska han inte behöva tända lampan för att känna var han har klockan eller vattenglaset.

Förlorade armen i en pelletsblandare

Historien om Tonney Forsbergs arm började en sommardag 2015. Han arbetar som reparatör och skulle laga en trasig lucka på en pelletsblandare när en kollega råkade trycka på fel knapp. Tonney som var inne i maskinen fick sin vänstra arm avhyvlad.

LÄS MER: En vanlig dag på covidavdelningen – här har personalen kämpat i ett år

Att armen skulle gå att rädda var ingen möjlighet – det stod snabbt klart att det var protes som gällde. Först fick han en vanlig hylsprotes som drogs över den del av armen som var kvar. Elektroder kände av när musklerna spändes och fick handen att öppnas eller stängas.

– Det var väldigt obekvämt med remmar som skavde. När det var varmt blev den svettig och var det kallt la den av, säger Tonney och förklarar att det behövs viss värme för att en sådan protes ska känna av signalerna.

Men det fanns ett annat alternativ. Ett par år tidigare hade en forskare på Chalmers skapat tekniken för en tankestyrd armprotes – en sorts robotarm där elektroderna kopplas direkt till nerver och muskler inne i kroppen med hjälp av ett titanimplantat som skruvas fast i skelettet. I slutet av 2018 blev han den femte personen i världen att få den tankestyrda protesen. Hans artificiella armbåge, underarm och hand har direktkontakt med hjärnan hjälp av en mikroprocessor som hela tiden sänder signaler mellan hjärnan och protesen.

Innan kunde jag bara öppna och stänga handen. Nu kan jag vrida handleden och knyta skorna.

– Jag är mycket rörligare med denna och har mycket bättre kontroll. Innan kunde jag bara öppna och stänga handen. Nu kan jag vrida handleden och knyta skorna. Det är mycket att träna på hemma, säger Tonney Forsberg.

LÄS MER: Martin och Peter hittade granaten i Lindome: ”Sett många tidigare”

Forskaren: Vill ge rörelse och känsel

I november förra året deltog han i Cybathlon, en tävling där personer med funktionsnedsättningar får ny teknik och tävlar mot varandra i att göra vardagliga uppgifter. Bland grenarna ingår bland annat att klippa med sax, knäppa knappar och skiva bröd.

– Vi försöker utveckla teknik för att ge människor som amputerats, haft en stroke eller fått nervskador förmågan att röra sig och känna igen, säger docenten Max Ortiz Catalan.

Max Ortiz Catalan ligger bakom den banbrytande tekniken. Bild: Anna Mattisson

Han har jobbat med detta sedan 2009, leder forskargruppen med högkvarter på Mölndals sjukhus och är den som ligger bakom den nya tekniken. Den första patienten fick hans protes 2013. Sedan dess har forskningen gått framåt. En ny grupp har skapats i ett samarbete mellan Chalmers, Göteborgs universitet och Sahlgrenska. Tillsammans ska ingenjörer och sjukvårdspersonal förbättra proteserna så de blir mer användarvänliga. De vill också få in mer känsel i dem – det ska gå att känna vad handen håller i – och öka kontrollen och finjusteringen i vad proteserna kan göra.

Vi har upptäckt all den här tekniken. Det vore nästan omoraliskt att känna till den utan att hjälpa folk

– Vi vill att den ska få fler funktioner och bli mer som en mänsklig hand, säger Max och berättar att det är stor hjälp att ha fått med sig sjukvårdspersonal, som bättre känner till patienternas behov.

LÄS MER: Marios gjorde tv-succé med sitt pampiga drömhus i Hills villastad

– Om du inte involverar patienterna tenderar det att bli misslyckat. Vi måste få reda på vad som är viktigast för dem, vad som är acceptabelt och vad som inte är det.

Satsar på ben

Nytt är också att gruppen börjat fokusera på ben och fötter, och de letar nu efter en första patient för en tankestyrd benprotes. Trots att det är vanligare att amputera ben än armar i Sverige valde forskargruppen att börja med armar. En viktig orsak är att det inte är lika allvarligt om något går fel med en arm som med ett ben.

– Att tappa en kopp får inte samma konsekvenser som att falla, säger Max, men förklarar att tekniken nu kommit så långt i utvecklingen att det går att gå vidare också till benen.

LÄS MER: Målet: Semester i sommar för Mölndals sjukhus personal

Målet är att det konstgjorda benet ska bete sig så likt ett mänskligt ben som möjligt. Den som närmar sig en trappa ska automatiskt lyfta benet lagom högt för att ta sig uppför eller nedför, det ska gå att resa sig ur en soffa utan bekymmer, de små gungande rörelser som kroppen vanligtvis gör när vi står upp ska finnas och det ska gå att känna grässtrån mot protesens tår.

Vill dämpa fantomsmärtor

En sak som påverkar många som amputerats är fantomsmärtor. Tonney Forsberg är mycket medveten om dem. Främst på nätterna gör det ont i armen han förlorat och det är svårt att sova.

För att få ett helhetsgrepp på arbetet med proteserna arbetar gruppen på Mölndals sjukhus också med att dämpa smärtorna.

– En massa nervceller blev av med sina jobb. Vi försöker ge tillbaka det till dem, säger Max och förklarar fantomsmärta som en brist på stimuli från platsen där den saknade kroppsdelen brukat sitta.

LÄS MER: Melker lämnade familjens kläder till stöd efter storbranden i Lindome

Nervcellerna går in i viloläge och börjar avfyra signaler på måfå. De kan då kopplas ihop med andra nervbanor, vilket kan ge en upplevelse av smärta. Om nervcellerna sätts i arbete igen, som om den saknade kroppsdelen faktiskt finns, är tanken att smärtan ska lugna ned sig.

Tränar vid datorn

Masterstudenten Mirka Buist låtsas att hon förlorat sin hand och visar hur nervträning kan gå till konkret. På hennes arm sitter elektroder som känner av hur musklerna flexas. De är sedan kopplade till en datorskärm där en bild av armen, och en hand, syns. Beroende på hur armen beter sig vinklas handen på skärmen åt olika håll.

Mirka Buist och Maria Muñoz visar ett sätt att träna för att aktivera slumrande nervceller i hjärnan och motverka fantomsmärtor. Bild: Anna Mattisson

Muskelaktiveringen i armen gör den stora skillnaden för att aktivera de slumrande kopplingarna i hjärnan, men också att se låtsashanden på skärmen påverkar för den som förlorat sin.

– Fantomsmärtor är komplexa, men det här gör rätt stor skillnad, säger fysioterapeuten Maria Muñoz som också sitter med under försöket.

Och skillnad vill de göra, både mot smärta och för rörlighet och bättre proteser.

– Vi har upptäckt all den här tekniken. Det vore nästan omoraliskt att känna till den utan att hjälpa folk, säger Max.

Ladda ner vår nyhetsapp!

1. Sök på ”Mölndals-Posten” i AppStore eller Google Play.

2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.

3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.

4. Därefter påbörjas nedladdningen.

5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.

6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm bland dina andra appar.

Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.