Elvira Linderot: Tänk att vi blir så glada över lite norrsken – det är vackert

På söndagskvällen gav sig vana norrskensjägare ut för att spana efter ljusshowen på himlen. Dagen efter kom en chans till, och var och varannan person verkar ha tagit sig ut i kvällsmörkret. Jag missade det förstås som vanligt – men visst är det något vackert med att folk blir så hänförda av norrskenet.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

ANNONS
|

På söndagskvällen började fotona trilla in. Personer som tagit bilder i Hällesåker, Kållered och uppifrån Kvarnbyvallen lade ut dem på sociala medier eller skickade till oss på Mölndals-Posten. Eftersom jag inte hänger särskilt mycket i norrskensforumen på nätet hade jag helt missat att det var på gång. Typiskt.

Prognoserna talade för att det kunde bli norrsken även på måndagskvällen. Tror ni att jag gick ut då? Det gjorde jag inte. Dumt nog tänkte jag att det säkert inte blir två dagar i rad så här långt söderut, och i så fall blir det nog inte så mycket.

Med facit i hand skulle jag ha varit mer optimistisk. På måndagskvällen och på tisdag morgon kom nämligen fler bilder. Vackert, grönt, dansande ljus över Sisjön. Tänk om man hade suttit där på kvällen, tänkte jag avundsjukt.

ANNONS

Hänförs över norrskenet

Visst, jag har förstått att man inte ser skenet så bra med blotta ögat och att det bara blir så där starkt genom kameran... men ändå! Min sambo sa samma sak, varför missar vi alltid chansen.

Nåja, jag blev glad av att se alla foton – och över att folk klär på sig varma kläder, tar sig ut i mörkret och letar upp en bra utsiktsplats för att kanske, om de har tur, få en häftig naturupplevelse. Och för att få lägga ut en cool bild på Facebook, om vi ska vara helt ärliga.

Det är något vackert med det, att folk blir så hänförda över norrskenet. Det finns ju så mycket annat att tänka på: höga matpriser och allmän oro och hur man ska hinna städa och handla och träffa sina föräldrar eller morföräldrar. Men det spelar liksom ingen roll när vi (ni, jag gick ju som sagt inte ut) står där tillsammans under stjärnhimlen.

Pausa och förundras

Det får mig att tänka på när jag var barn och förundrades över stjärnbilderna och månen och funderade på vad som fanns ute i rymden. Världen kändes så stor och så liten på samma gång då.

Det är nog bra att pausa ibland, förundras över något. Sen kan vi fortsätta med vardagen.

Vill man inte pausa med hjälp av just norrsken finns det ju andra sätt. Nyligen berättade till exempel annat om Roine Lundström som har skapat ett eget litet Ramonesmuseum i Kållered. Det låter som ett underbart sätt att släppa vardagen en stund.

LÄS MER:Eva Niklasson fångade norrskenet på bild i Kållered

LÄS MER:Ovanligt väderfenomen intog Mölndal

LÄS MER:Så kan norrsken slå ut el- och mobilnätet

ANNONS