Från fattigvård till socialvård i Mölndal

Även förr tog socknen hand om sina föräldralösa barn och gamla. I första hand förväntades dock familjen själv ta hand om sina barn och gamla. Ordspråket säger: ”En mor kan försörja 10 barn, men 10 barn kan inte försörja en mor”.
Många kvinnor uppoffrade sig för familjen och släkten och lyckades med stor möda klara även stora familjer.

ANNONS
|

Bracka – ett försörjningshem i Forsåker

Det äldsta kända ålderdomshemmet, eller med den tidens språk, försörjningshemmet, var gamla Bracka i Forsåker (Södra Forsåkersgatan 39). Man hade köpt ett bostadshus och använt detta till bland annat försörjningshem eller fattighus. Utrymmet var dock begränsat. I huset fanns samtidigt två hyreslägenheter och en skolsal. De gamla bodde på andra våningen. Barack var den tidens ord för flerfamiljshus. I folkmun kallades huset för Bracka, och så fick även nästa försörjningshem heta.

Kärra Hökegården – försörjningshem 1895–1951

År 1895 byggdes på Kärra Hökegården (nuvarande Baggåkersgatan i Åbro industriområde) ett försörjningshem, som skulle hysa både gamla och svagsinta. De gamla fick bo i sovsalar med åtta i varje. Män och kvinnor bodde i skilda salar. Varje ”hjon” fick ha ett litet skåp vid sin säng. Dessutom fick man ha en resväska med tillhörigheter på vinden. De som var arbetsföra sattes i arbete med allehanda gårdssysslor. För folk som hade bott i nöd och elände var Hökegården en stor förbättring.

”Jag har aldrig haft det bättre”, sade Mölndalsoriginalet Tommis.

Danska Anna utbrast förundrat: ”Här är ju lika fint som på lasarett!”.

Folk som hade haft det bättre fasade däremot för att behöva hamna på Bracka. I och med att Mölndal hade blivit ett välfärdssamhälle, framstod försörjningshemmet Kärra Hökegården dock som alltför enkelt och alltför fattigt.

Norénska stiftelsen – ett stiftelseägt ålderdomshem

År 1910 förordnade fröken Josefine Norén i sitt testamente att hennes fastighet, Roten G 9 eller Johannehöjd, kostnadsfritt skulle omdanas ”till hem för ålderstigna hederliga makar och i den mån det därtill icke erfordras, för ålderstigna hederliga ogifta kvinnor”.

Detta ålderdomshem låg i Störtfjällets sluttning, innanför nuvarande Kvarnbygatan och Störtfjällsgatan. Ålderdomshemmet sköttes föredömligt av Norénska stiftelsen. Det som var bra boendeförhållanden 1910 var emellertid inte så ett halvt århundrade senare. Stiftelsens fondmedel var blygsamma och räckte inte till förnyelse. Ålderdomshemmet brann och revs 1982. Stiftelsen avvecklades.

Lackarebäckshemmet – en modern och påkostad anläggning 1951

Så fort Mölndals ekonomi förbättrades under efterkrigstidens långa högkonjunktur satsade man på ett nytt ålderdomshem, Lackarebäckshemmet, som blev färdigt för inflyttning 1951 och invigt av förre socialministern Gustav Möller 1952.

När konung Gustaf VI Adolf samma år invigde Gunnebo, gav staden lunch för Hans Majestät i Lackarebäckshemmets stora samlingssal.

På Lackarebäckshemmet behövde man inte bo i stora sovsalar, utan här hade man eget rum, dock inte egen toalett. I sällskapsrummen fanns vacker konst och vackra möbler. Mölndals stad fick mycket uppmärksamhet och mycket beröm för detta ålderdomshem.

Pensionärshem, hemsystrar och diakonissor

Medellivslängden ökade, och därför byggde Mölndals stad redan på 1940-talet pensionärshem, alltså flerfamiljshus för pensionärer – 1943 ett på Bosgården, 1946 ett i Sörgården och 1947 ett i Forsåker. Utvecklingen har fortsatt med utbyggnad av servicehus. För att folk skulle kunna bo kvar hemma hade man hemsystrar, föregångare till hemtjänsten. Svenska kyrkan hade två diakonissor, syster Ida och syster Ebba, som bodde högst upp i Norénska stiftelsens ålderdomshem.

Barnträdgårdar, daghem och förskolor

Barnkullarna var stora, och hushållsarbetet var betungande i omoderna bostäder. För att avlasta husmödrarna några timmar startades redan på 1930-talet så kallade ”barnträdgårdar”.

Den första startades 1936 i dåvarande församlingshemmet men flyttade snart till Stora Bosgårdens bostadshus vid nuvarande Lekskolegatan. År 1939 tillkom en barnträdgård i Toltorpsdalen och 1944 ett daghem i Krokslätt. Dessa första förskolor drevs av föreningar: Röda Korset, KFUK och Stiftelsen Barnens Vänner, alla med bidrag från Mölndals stad.

År 1946 öppnades ett andra daghem på Holtermansgatan 1 (Holtermanska skolan). På senare tid har daghemmen blivit fler och fler. Benämningen är numera förskola. Ämnet förtjänar en egen historik.

Hänvisningar: Mölndal 1922-1947, sidorna 106-114. Bracka i Forsåker: Lars Gahrn, Mölndals gatunamn (1998), sidorna 49-50. Hökegården: Mölndal: Lantbruks- och trädgårdsstad under omvandling (1993), sidorna 296 och 303-304. Norénska: Gahrn 1998, sidorna 244-245. Lackarebäckshemmet: årsskriften 1996. Daghem: Mölndal 1922-1947, sidan 111. Krokslätts daghem: Thomas Ericsson, Krokslättsbilder (1997), sidorna 79-82.

Vad vill du läsa om?

Under vinjetten Arkiverat djupdyker vi i arkiven och hittar kända och okända guldkorn från Mölndal, Lindome, Kållered och Hällesåker. Arkiverat är ett samarbete mellan Mölndals-Posten och Mölndals hembygdsförening, Kållereds hembygdsförening, Föreningsarkivet, Lindome hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla oss och tipsa!

LÄS MER:Jungfruplatsen – vårt kortvarigaste postkontor

LÄS MER:Så jobbade brandmännen i Kållered förr i tiden

LÄS MER:Föreningen Gunnebo vänner är tillbaka: ”Har vilda idéer”

LÄS MER:Historien om Åke Mattsson: Den siste lantbrevbäraren i Mölndal

ANNONS