Satsningen på bygdespel i Kållered gick hem – pjäsen Brandskatten spelades i flera år

I mitten av 1980-talet bestämde sig en grupp eldsjälar för att storsatsa på en teaterpjäs för att skildra lokal historia. Premiärpjäsen blev en jättesuccé och kom att spelas i flera år.

ANNONS

I mars 1986 bjuder Studieförbundet Vuxenskolan Mölndal in till allmänt möte med Lindome, Kållereds och Mölndals hembygdsföreningar, Mölndals kommun samt ett antal nyckelpersoner. Många skriver upp sig för framtida information.

LÄS MER:Här är leksakerna från förr – ångmaskin, lego, monchichi och bokmärken

Studieförbundet Vuxenskolan Mölndal får i uppdrag att fixa pengar, ansökningar till stiftelser och amatörteatrarnas Riksförbund för arbetet med en ny teaterpjäs. En mindre grupp tillsätts för att bättre att skildra allmogens historia. Tanken är att pjäsen ska basera sig på forskning av Håkan Mattsson, Lindome och hösten 1986 påbörjas arbetet med pjäsen på riktigt.

Brandskatten var ett samarbete

Bygdespelet Brandskatten var ett samarbete mellan Kållereds och Lindome hembygdsgillen, Mölndals hembygdsförening, Vuxenskolan och Mölndals stad.

ANNONS

Spelplats var Ekans ås Kållered. Gränslös teater och därmed pjäsen drevs som en studiecirkel i Studieförbundet Vuxenskolans regi.

Bygdespel var något som låg helt rätt i tiden. Boken Gräv där du står hade inspirerat till hobbyforskning i arkivet, både släktforskning och lokalt knuten forskning. Detta kombinerades med en amatörteaterrörelse. Ett annat samtida exempel i Mölndal var pjäsen Röda Mölndal av Jan Kronberg.

”Det Röda Mölndal – åren fram till 1939” var en bok som skrevs av Jan Kronberg och Anders Meuller i samband med ett historieprojekt i början på 80-talet. I samband med detta historieprojekt sattes det upp två teaterföreställningar: ”Den röda staden” och ”Livet i Kvarnbyn”. Karl XII gjordes det också en föreställning om som inspirerade Gränslös teater.

LÄS MER:Midsommar – ett berg i Kållered med fantastisk utsikt och rik historia

Handlade om 1600-talet

Pjäsen Brandskatten speglade människoöden längs riksgränsen mellan Danmark och Sverige, det vill säga mellan Lindome och Kållered. Genom att betala skatt till fienden (brandskatt) kunde man undkomma en del av krigets härjningar som röveri och plundringar.

En sådan skatt betalade bönderna i Lindome 1644–45.

Suenning Biörnsen, spelets huvudperson var den som bondelänsman som drev in skatten, för detta fick han skattefrihet. Han sågs därför som landsförrädare. Många av episoderna var hämtade ur verkligheten, andra är påhittade men de är ändå sådana som mycket väl skulle kunna ha hänt på 1600-talet. En del av händelserna har inträffat men inte exakt på den platsen.

Huvudförfattarinnan Märta Lindgren har hämtat uppslag och inspiration i dessa verkliga, dramatiska händelser och sedan satt samman det till Brandskatten.

Inget vanligt ekonomiskt bidrag

Projektet var indelat i olika grupper, exempelvis historik-, manus-, teater- och musikgrupper.

LÄS MER:Förr fanns det många livsmedelsaffärer, kiosker och bagerier i Mölndal

Exempelvis så hade teatergruppen en viktig funktion då de dramatiserade kring scenförslag från manusgruppen. Detta spelades in på kassettband så att manusgruppen fick ta del av detta. Scenerna växte sedan fram så sakta.

Mölndals fritidsnämnd kunde inte ge ekonomiskt bidrag, däremot ställde de Janne Sandberg, fritidsnämndens dramapedagog, till förfogande. Han blev regiassistent och Anders Carlsson från Dramateatern i Göteborg regissör för pjäsen. Bland skådespelarna kan nämnas Danne Melin (Mölndalsrevyn) och före detta chefredaktören för Mölndals-Posten, J. E. Lisshammar.

Brandskatten hade premiär den 5 juni 1987. Den var redan från första föreställningen en stor framgång och spelades i många år.

Näbbadansen var uppföljaren

1995 spelades Näbbadansen, en efterföljare till Brandskatten, för första gången. Pjäsen var skriven av Märta Lindgren som även skrev Brandskatten, med forskning gjord av Håkan Mattson. Den utspelar sig på 1670-talet. Lindomeborna som nyblivna svenskar skulle lära sig ett nytt språk, nya lagar och förordningar. Källmaterialet visar även hur snickeriet kan tänkas växa fram.

LÄS MER:Från Åby till Toltorp – här låg Mölndals första skolor

Enligt Gränslös teater var det relativt lätt att hitta källmaterial om män i arkiven. Dock var det svårare att hitta kvinnor men de kommer till tals de också. Inger vid stenen nämnd som i tingsprotokollen kommer till tals även hennes dotter Ingeborg.

Gränslös teater har sedan flyttat till sin spelplats till Lindome och producerat ett antal pjäser genom åren.

Vad vill du läsa om?

Under vinjetten Arkiverat djupdyker vi i arkiven och hittar kända och okända guldkorna från Mölndal, Lindome, Kållered och Hällesåker. Arkiverat är ett samarbete mellan Mölndals-Posten och Mölndals hembygdsförening, Kållereds hembygdsförening, Föreningsarkivet, Lindome hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla oss och tipsa!

Ladda ner vår nyhetsapp

1. Sök på ”Mölndals-Posten” i AppStore eller Google Play.

2. För att ladda ner nyhetsappen klickar du på ”hämta” eller ”installera”.

3. Godkänn att nedladdningen påbörjas.

4. Därefter påbörjas nedladdningen.

5. När nedladdningen är klar klickar du på ”öppna” för att öppna nyhetsappen.

6. Klart, nu har du laddat ner nyhetsappen. Du hittar appen på din hemskärm bland dina andra appar.

Kom ihåg att aktivera pushnotiser så att du aldrig missar en lokal nyhet.

ANNONS